Rapporter

Här finns ett urval av de rapporter som CSN har skrivit.

Många av dem är i pdf-format. För att kunna öppna dessa dokument, måste du ha gratisprogrammet Adobe Reader installerat i din dator.
Adobe Reader

2017

Utlandsstudier – vad händer sedan?

CSN har tillsammans med SCB skrivit en rapport om hur det går för utlandsstuderande efter studierna. Resultaten visar bland annat att de som har studerat utomlands är sysselsatta i lägre grad än de som enbart studerat i Sverige. Utlandsstuderande har däremot högre genomsnittliga inkomster än studerande i Sverige. De har också betydligt högre studieskulder. De som har studerat utomlands som utbytesstuderande utmärker sig positivt. Utbytesstuderande är etablerade på arbetsmarknaden i högre grad än andra studerandegrupper, har högst inkomster och är mycket bra på att betala tillbaka på studielånen.
Utlandsstudier - vad händer sedan (pdf, nytt fönster)

Lånebenägenhet bland studerande med studiemedel

I en registerstudie kommer CSN fram till att lånebenägenheten varierar ganska mycket mellan studerande med olika bakgrund och förutsättningar. Analysen visar bland annat att studienivå och inkomst är viktiga faktorer för att förklara lånebenägenheten. Vidare är studiernas omfattning av stor betydelse, liksom studerandes bakgrund. Familjesituation, ålder och kön spelar roll, men i något mindre utsträckning.
Lånebenägenhet bland studerande med studiemedel (pdf, nytt fönster)

Låntagare bosatta utomlands. Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017

CSN har lämnat en kommenterad statistik om låntagare bosatta utomlands till Utbildningsdepartementet. Rapporten avser utvecklingen under det andra halvåret 2016 och det första halvåret 2017. Antalet låntagare bosatta utomlands uppgick till 64 800 vid halvårsskiftet 2017. Deras lånefordran var 14,5 miljarder kronor. Rapporten visar även att andelen inbetalt av debiterat belopp ökar för låntagare bosatta utomlands.
Låntagare bosatta utomlands. Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017 (pdf, nytt fönster)

Studiestödsnyttjande 2016

CSN publicerar, på uppdrag av regeringen, statistik över andelen studerande inom olika utbildningsformer som har studiemedel respektive studielån. De utbildningsformer som ingår i statistiken är komvux, folkhögskola, konst- och kulturutbildning, yrkeshögskola samt högskola och universitet. Årets statistik, som avser det andra kalenderhalvåret 2016, visar bland annat att en lägre andel av de studerande än tidigare har studiemedel.
Statistik över studiestödsnyttjande 2016 (Excel, nytt fönster)
Metodbilaga studiestödsnyttjande 2016 (pdf, nytt fönster)

Attityder till bidragsbrott

CSN har genomfört en studie om attityder till bidragsbrott. Syftet har varit att få kunskap om vilka attityder till bidragsbrott som finns bland studerande med studiemedel och hur dessa kommer till uttryck.
Det har skett en positiv förändring av de studerandes attityder jämfört mellan 2010 och 2016.
Till rapporten: Attityder till bidragsbrott (pdf, nytt fönster)

Studerande vid yrkeshögskolan om studier, ekonomi och hälsa

Studerande som läser vid yrkeshögskolan upplever sin hälsa som bättre än högskolestuderande och upplever framförallt mindre stress. Det visar en analys av yrkeshögskolestuderandes svar på enkäten ”Att studera 2015”. Studerande vid yrkeshögskolan upplever dock den ekonomiska situationen som sämre, vilket kan bero på att de är äldre, oftare har barn och har högre utgifter för sitt boende.
Till rapporten: Studerande vid yrkeshögskolan – Ekonomisk och social situation (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2016 – Ökad skuldsättning bland studerande

Antalet studerande med studiemedel minskade något under 2016, men befinner sig fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Detta och mycket annat finns att läsa i CSN:s årliga rapport om studiestöden och återbetalningen av studielån. Av rapporten framgår även att skuldsättningen ökar kraftigt bland de studerande som ska börja betala tillbaka sina lån. De som blev återbetalningsskyldiga den 1 januari 2017 hade i genomsnitt en studieskuld på 152 300 kronor, vilket var 11 200 kronor mer än de som blev återbetalningsskyldiga 2016.
Till rapporten: Studiestödet 2016 (pdf, nytt fönster)

Ökad återbetalningsgrad bland låntagare som bor utomlands

På regeringens uppdrag har CSN analyserat återbetalningen av studielån från låntagare som är bosatta utomlands. Analysen visar att låntagare som bor utomlands betalar in en betydligt lägre andel av de belopp som debiteras än låntagare som bor i Sverige, men att andelen som betalas in ökar. Det framkommer också att det finns faktorer som innebär högre risk för att låntagarna inte betalar som de ska, bland annat höga årsbelopp, låg utbildningsnivå, att låntagarna har flera lån, hög ålder och bosättning i USA.
Inbetalningar av studielån från låntagare bosatta utomlands

Studiestödsnyttjande 2015

CSN publicerar, på uppdrag av regeringen, statistik över andelen studerande inom olika utbildningsformer som har studiemedel och studielån. De utbildningsformer som ingår är komvux, folkhögskola, konst- och kulturutbildning, yrkeshögskola samt högskola och universitet. På länkarna finns statistiken, en metodbilaga och en kommentar till statistiken.
Statistik över studiestödsnyttjande 2015 (Excel, nytt fönster)
Metodbilaga (pdf, nytt fönster)
Rapport studiestödsnyttjande (kommenterad statistik) (pdf, nytt fönster)

2016

Att leva på studiemedel: om studerandes ekonomiska praktik

Vid en av CSN:s enkätundersökningar år 2015, framkom att de studerande inte längre upplevde en förbättring av sin egna ekonomiska situation, något man upplevt vid liknande undersökningar sedan 2009. För att belysa detta trendbrott har en fördjupad studie skulle genomförts. Tio intervjuer gjordes under maj till september 2016. Resultatet från denna pekar på att trendbrottets förklaring ligger sannolikt i förändringar i de inkomstförstärkningar som de studerande har vid sidan av studiestödet, exempelvis inkomster från extra arbete, stöd från föräldrar, partners med mera än studiestödet i sig.
Att leva på studiemedel: om studerandes ekonomiska praktik (pdf, nytt fönster)

Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014

Fribeloppshöjningen 2014 innebar att 25 000 studerande fick mer studiemedel under 2014 än de hade kunnat få 2013. Av dessa var det ungefär 6 000 studiemedelstagare som tidigare hade fått reducerat stöd som nu fick oreducerade studiemedel. Efter höjningen av fribeloppet 2014 var det 3,9 procent av studiemedelstagarna som hade inkomster över fribeloppsgränsen jämfört med 5,2 procent innan höjningen. Detta är några av de uppgifter som redovisas i CSN:s rapport Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014.
Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014 (pdf, nytt fönster)

Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation

En fördjupning och komplettering av undersökningen om studerandes ekonomiska och sociala förhållanden har gjorts i kortrapporten Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation. I denna rapport lyfts skillnader och likheter mellan studerande kvinnor och män fram särskilt. Undersökningen visar bl.a. att kvinnor som studerar, oftare än män försöker hålla nere sin skuldsättning.
Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation (pdf, nytt fönster)

Kostnadsersättning till lärlingar inom gymnasieskolan

CSN har lämnat en rapport om kostnadsersättning till lärlingar inom gymnasieskolan till Utbildningsdepartementet. Rapporten Kostnadsersättning till lärlingar 2013/14–2015/16 innehåller statistik om lärlingsersättningen och en analys av utvecklingen sedan införandet den 1 januari 2014. Under läsåret 2015/16 fick 7 800 studerande lärlingsersättning, vilket motsvarar 2,5 procent av samtliga studiehjälpstagare inom den svenska gymnasieskolan. Både antalet och andelen har ökat jämfört med tidigare läsår. Rapporten visar även att det är vanligare att få lärlingsersättning i vissa grupper av studerande. Dessutom redogörs för skillnader och likheter mellan studerande med lärlingsersättning och övriga studerande inom gymnasieskolan.
Kostnadsersättning till lärlingar 2013/14–2015/16 (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2015 – Andel som tar lån fortsätter att öka

Antalet studerande med studiemedel minskade under 2015 jämfört med 2014. Samtidigt är det en högre andel av de studerande som väljer att ta studielån för att finansiera sina studier. De tre senaste åren har lånebenägenheten bland de studerande ökat. Tidigare har lånebenägenheten minskat kontinuerligt sedan studielånsreformen 2001. Under 2015 tog 69,2 procent av studiemedelstagarna lån. En förklaring till de senaste årens ökning är att andelen äldre studiemedelstagare har ökat. Studerande i äldre åldrar är mer benägna att låna än de som är yngre än 25 år. Resultatet finns i CSN:s nya årsrapport – Studiestödet 2015 (pdf, nytt fönster)

Studerandes ekonomiska och sociala situation 2015

CSN har för femte gången genom en enkätundersökning undersökt de studerandes ekonomiska och sociala situation. Årets undersökning visar bland annat att andelen studerande som upplever sin ekonomiska situation som bra minskar och att andelen studiemedelstagare som arbetar ökar. Undersökningen visar också att de allra flesta mår bra, men att det är vanligt att de studerande känner sig stressade.

Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som innebär att CSN genom bevakning och analys av studerandes sociala och ekonomiska situation ska säkerställa myndighetens kunskap inom området.
Studerandes sociala och ekonomisk situation 2015 (pdf, nytt fönster)
Tabellbilaga 2015 webb (pdf, nytt fönster)

Studieavbrott

I Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier har CSN undersökt orsaker till att studiemedelstagare inom komvux avbryter studierna och vilka konsekvenser ett avbrott kan få. Rapporten visar bland annat studieavbrott är vanligare bland manliga studiemedelstagare inom komvux än vad det är bland kvinnliga. Av rapporten framgår även att de som gör avbrott oftare får beslut om återkrav på sina studiemedel jämfört med andra studerande.
Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier (pdf)

Förändrad studieresultatprövning

Den 1 juli 2010 ändrades lagstiftningen om prövning av studieresultat vid ansökan om studiemedel. Rapporten Förändrad studieresultatprövning – effekter av ändrade regler för rätt till studiemedel visar att andelen avslag till följd av att sökande inte uppnått resultatkraven för rätt till studiemedel har ökat. Den viktigaste orsaken till ökningen är de förändrade reglerna. Samtidigt visar rapporten att det är allt fler som återkvalificerar sig genom att ta igen de resultat som saknas. Undersökningen visar även på skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är det mindre vanligt att studerande på grundläggande och gymnasial återkvalificerar sig för nya studiemedel, jämfört med studerande på eftergymnasial nivå.
Förändrad studieresultatprövning (pdf, nytt fönster)

Studiemedel till äldre studerande

I rapporten studiemedel till äldre studerande konstaterar CSN att antalet äldre som studerar med studiemedel har ökat, men att det ändå bara är ca 3 procent av studiemedelstagarna som är äldre än 45 år. Den kvinnliga dominansen är stor och de flesta kvinnor som studerar i lite äldre ålder var förvärvsarbetande när de påbörjade sina studier.
Studiemedel till äldre studerande (pdf, nytt fönster)

2015

Andelen som använder studiemedel

I rapporten Studiestödsnyttjande 2014 redovisar CSN andelen av de studerande som använder studiemedel. Uppgifterna fördelas bland annat efter kön och skolform. Nytt för i år är att uppgifterna även fördelas efter de studerandes ålder och efter omfattningen på studierna. Dessutom innehåller rapporten tidsserier för åren 2010–2014. Rapporten är CSN:s redovisning av ett uppdrag myndigheten har haft från regeringen.
Studiestödsnyttjande 2014 (pdf, nytt fönster)
Tabellbilaga till rapporten Andelen som använder studiemedel (pdf, nytt fönster)

En fördjupning och komplettering av undersökningen om studerandes ekonomiska och sociala förhållanden har gjorts i kortrapporten Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation. I denna rapport lyfts skillnader och likheter mellan studerande kvinnor och män fram särskilt. Undersökningen visar bl.a. att kvinnor som studerar oftare än män försöker hålla nere sin skuldsättning.

Statistik om lärlingsersättning till gymnasiestuderande

CSN har lämnat en kommenterad statistik om kostnadsersättning till lärlingar till Utbildningsdepartementet. I Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 redovisas uppgifter över antalet och andelen gymnasieelever som fick lärlingsersättning under det senaste läsåret, samt uppgifter över utbetalda belopp. Under läsåret 2014/15 fick 6 600 studerande lärlingsersättning. Statistiken fördelas bland annat efter kön och utbildning.
Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2014 – Skuldsättningen bland studerande ökar

Cirka 90 000 personer började betala sina studielån den 1 januari 2015. Deras genomsnittliga skuld var 136 200 kronor, en ökning med 4 000 kronor jämfört med 2014. Den ökade skuldsättningen beror på att lånedelen i studiemedlet höjts och att de studerande använder fler veckor med studiemedel. Resultatet finns i CSN:s nya årsrapport - Studiestödet 2014.
Studiestödet 2014 (pdf, nytt fönster)

Studieresultat äldre än 10 år - uppföljning av en regeländring

Den 1 juli 2013 ändrades bestämmelserna om prövning av tidigare studieresultat. Ändringen innebar att studieresultat äldre än 10 år inte ska prövas. CSN har nu följt upp effekterna av förändringen. Resultatet visar att ungefär 1 275 studerande kan antas ha gynnats av förändringen under det första läsåret efter genomförandet. Dessa kunde alltså beviljas studiemedel trots bristande studieresultat.
Studieresultat som är äldre än 10 år (pdf, nytt fönster)

2014

Övergripande kundundersökning 2014 – Analysrapport

CSN har undersökt kundernas upplevelser av vår service och verksamhet vid tre tillfällen under 2014. Resultaten visar bland annat att 8 av 10 kunder är nöjda med vårt bemötande i telefon och e-post, med våra självservicetjänster, med vår webbplats och med vår service i sin helhet. Andelen kunder som har förtroende för oss är hög och 9 av 10 tycker att vi fyller en viktig funktion i samhället. Jämfört med 2013 har kunderna blivit nöjdare med CSN:s service i sin helhet, webbplatsen i sin helhet och med handläggningstiden. Kunderna har blivit något mindre nöjda med telefonservicen i sin helhet.
Övergripande kundundersökning 2014 (pdf, nytt fönster)
Bilaga 1 enkäten (pdf, nytt fönster)
Bilaga 2 urvalsgrupper (pdf, nytt fönster)
Bilaga 3 tabeller (pdf, nytt fönster)
Bilaga 3 fortsättning tabeller (pdf, nytt fönster)

Uppsägning av lån till omedelbar betalning - uppföljning av regler

För att effektivisera indrivningen av fordringar främst för låntagare bosatta utomlands infördes den 1 juli 2010 regler som gör det möjligt att säga upp studielånet till omedelbar betalning. Till och med den 31 augusti 2014 har CSN utrett 296 ärenden om uppsägning av lån och 82 låntagare har fått sina lån uppsagda.
Uppsägning av lån till omedelbar betalning - uppföljning av regler (pdf, nytt fönster)

Skyldighet att anmäla adress - uppföljning av regler

Antalet personer med återkrav och studielån som har saknad adress har minskat. Vid utgången av år 2013 saknade CSN giltig adress till 21 960 personer. Antalet återbetalningsskyldiga som saknar adress minskade såväl år 2012 som 2013, efter en topp år 2011 då 29 855 personer saknade adress.
Skyldighet att anmäla adress - uppföljning av regler (pdf, nytt fönster)

Skilda studieförutsättningar – en analys av studier studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Studerande som har föräldrar med låg utbildningsnivå är inte lika nöjda med studieekonomin som studerande vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. En orsak är att studerande från studieovana hem inte tar studielån i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar. Studien visar även att studiemedlen betyder mer för studerande med föräldrar med lägre utbildningsnivå.
Skilda studieförutsättningar (pdf, nytt fönster)

Höjningen av fribeloppet 2011

Fribeloppshöjningen 2011 innebar att 37 000 studerande fick mer studiemedel under 2011 än de hade kunnat få 2010. Efter höjningen av fribeloppet 2011, från 106 000 till 136 960 kronor per år för en heltidsstuderande, var det ungefär 4 procent av studiemedelstagarna som fick reducerade studiemedel, en minskning med cirka 4 procentenheter jämfört med 2010. Detta är några av de uppgifter som redovisas i CSN:s rapport Höjningen av fribeloppet 2011. Rapporten är framtagen på uppdrag av regeringen och inlämnad till Utbildningsdepartementet.
Höjning av fribeloppet 2011 (pdf, nytt fönster)

Rapport om studiestödsnyttjande

CSN redovisar i en rapport andelen studerande som har studiestöd. Rapporten innehåller även uppgifter om andelen av de studerande som har rätt till studiemedel som har studiemedel. Uppgifterna visar bland annat att mer än 80 procent av de högskolestuderande som bedöms ha rätt till studiemedel även använder stödet.
Studiestödsnyttjande (pdf, nytt fönster)

Kommenterad statistik om lärlingsersättning

CSN har lämnat en kommenterad statistik om kostnadsersättning till lärlingar till Utbildningsdepartementet. Den kommenterade statistiken visar bland annat att det under det första halvåret 2014 var 4 900 elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen som fick lärlingsersättning. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män.
Kostnadsersättning till lärlingar (pdf, nytt fönster)

Låntagare bosatta utomlands

CSN har, på uppdrag av regeringen, lämnat in statistik om låntagare som är bosatta utomlands.
Låntagare bosatta utomlands (pdf, nytt fönster)

Familjer där en man studerar har ofta dålig ekonomi

Män som har barn och studerar med studiemedel har ofta en sämre ekonomisk situation än kvinnor i samma situation. Det visar rapporten "Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn". En bidragande orsak är att männen ofta lever tillsammans med en partner med relativt låga inkomster. Kvinnor lever i högre utsträckning tillsammans med en partner med lite högre inkomster. Samtidigt visar undersökningen att studiemedelstagare med barn som är gifta eller sammanboende har en relativt god studieekonomi. Dessutom upplever studiemedelstagare med barn att deras ekonomiska situation förbättrats de senaste åren.
Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2013 – Rekordmånga fick studiemedel för eftergymnasiala studier

Totalt fick 471 950 personer studiemedel förra året. Det är en ökning med närmare 5 000 studerande jämfört med 2012. Antalet personer med studiemedel på eftergymnasial nivå var 337 300 - det högsta antalet någonsin. En viktig orsak är att allt fler valt att studera vid yrkeshögskolan. Samtidigt har det varit stora ungdomskullar som lämnat gymnasiet de senaste åren. Många av dem är fortfarande aktuella för eftergymnasiala studier. Antalet studerande i utlandet slår också rekord – 33 600 personer under förra året. CSN konstaterar även att skuldsättningen ökar bland Sveriges studerande. Genomsnittsskulden efter avslutade studier har, för studerande på eftergymnasial nivå, ökat med knappt 15 000 kronor de senaste tre åren. 2014 är genomsnittskulden 140 437 kronor för en låntagare som har studerat på eftergymnasial nivå och som blev återbetalningsskyldig den 1 januari.
Studiestödet 2013 (pdf, nytt fönster)

Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013

CSN har genom en enkätundersökning undersökt de studerandes ekonomiska och sociala situation. En övregripande slutsats är att den studieekonomiska situationen upplevs som positiv av en allt högre andel av de studerande. 69 procent av samtliga studerande svarade att ekonomin under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2011. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som innebär att CSN genom bevakning och analys av studerandes sociala och ekonomiska situation ska säkerställa myndighetens kunskap inom området.
Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013 (pdf, nytt fönster)
Tabellbilaga till rapporten (pdf, nytt fönster)

2013

Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har på uppdrag av regeringen genomfört en studie om skillnaden mellan studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa. Syftet har varit att analysera eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa och hur dessa skillnader kan förstås och förklaras.
Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa (pdf, nytt fönster)
Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa - Kortrapport (pdf, nytt fönster)

Uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier

Regeringen har gett CSN i uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier. Anledningen är de regeländringar som träder i kraft den 1 juli 2015. I rapporten presenterar CSN sina förslag.
Uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier (pdf)

Studiestödet 2012 - rekordmånga fick studiemedel för eftergymnasiala studier

I fjol fick cirka 336 000 personer studiemedel för studier på eftergymnasial nivå - en rekordhög siffra. Antalet som studerar i utlandet börjar nå rekordnivåerna från slutet av 1990-talet. Sammanlagt fick 467 000 studerande studiemedel under 2012. Antalet studerande som får studiebidraget på gymnasiet minskar. Det beror på att årskullarna i gymnasieskolan är mindre än för några år sedan. Fler gymnasiestuderande får dock extra tillägg – ett sökt stöd som går till familjer med låga inkomster.
Antalet låntagare med en studieskuld ökade under året med 18 000 personer.
Studiestödet 2012 (pdf, nytt fönster)

Höjningen av fribeloppet 2011

Regeringen har gett CSN i uppdrag att följa upp den höjning av fribeloppet som trädde ikraft den 1 januari 2011. En preliminär analys inrapporterades i april 2013 medan en slutlig redovisning av uppdraget kommer att lämnas i mars 2014. I den preliminära analysen framgår bland annat att antalet studerande med reducerat studiemedel, på grund av uppgiven inkomst över fribeloppet, minskat med ungefär 6 000 personer per halvår eller med 10 000 personer per kalenderår. Reduceringsbeloppen, utifrån uppgiven inkomst, har totalt minskat med 29 mnkr i bidrag och 22 mnkr i lån per år.
Höjningen av fribeloppet 2011 (pdf, nytt fönster)

2012

Studerande med extra tillägg - en grupp i förändring

Andelen studerande som får det extra tillägget har ökat kontinuerligt under de senaste fyra läsåren. Den registerstudie som CSN har genomfört fokuserar främst på en jämförelse av två tidpunkter, 2005 och 2010. I studien förs även en diskussion om gruppens långsiktiga utveckling sedan det extra tillägget infördes i juli 1984.
Studerande med extra tillägg 2012 (pdf, nytt fönster)

Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet 2012

Undersökningen riktade sig mot dem som under en tidsperiod besökte CSN:s webbplats, ringde till kundtjänsten, eller fick ett e-brevsvar från CSN. I rapporten kan du läsa om hur kunderna ser på vår telefonservice, e-postservice, webbplats, information och handläggning samt vilka behov kunderna har av vår service.
Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet 2012 (pdf, nytt fönster)

Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20 och 24 år

Regeringen har uppdragit åt CSN att lämna in kommenterad statistik över satsningen på ett högre bidrag till ungdomar i åldern 20-24 år. Statistiken visar bland annat att antalet ungdomar med det högre bidraget var betydligt fler under andra halvåret 2011 respektive första halvåret 2012 än när stödformen infördes första halvåret 2011.
Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20 och 24 år 2012 (pdf, nytt fönster)

Fler väljer att studera i utlandet

Under 2011 fortsatte antalet gymnasieungdomar med studiebidrag att minska medan antalet vuxna studerande med studiemedel var i stort sett oförändrade jämfört med 2010. En tydlig ökning syns av personer som väljer att studera i utlandet. Antalet låntagare med en studieskuld ökade under året med 15 000 personer.
Studiestödet 2011 (pdf, nytt fönster)

Samordning av statistiken kring utresande studenter

Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden (CSN) fick i regleringsbreven i uppgift att gemensamt utveckla statistiken över utresande studenter eftersom det finns skillnader i myndigheternas respektive statistikredovisningar. Den största skillnaden i Högskoleverkets respektive CSN:s statistik kan förklaras av att CSN särredovisar de som deltar i språkkurser utomlands.
Utresande studenter - statistikutveckling (pdf, nytt fönster)

Studerandes sociala och ekonomiska situation 2011

CSN har under hösten 2011 genomfört en enkätstudie för att undersöka de studerandes ekonomiska och sociala situation. 4 000 studerande har svarat på frågor om bland annat ekonomi, välmående och studiesituation. Senast detta gjordes var hösten 2009. Rapporten behandlar den studieekonomiska och studiesociala situationen, samt specialstuderar i år distansstuderande, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt arbete vid sidan av studierna. Resultaten visar bland annat att fler tycker att studiemedlen täcker levnadsomkostnaderna nu jämfört med 2009, att färre studerande arbetar vid sidan om studierna samt att de allra flesta mår bra och är nöjda med sin studiesituation.
Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011 (pdf, nytt fönster)

Prövning av studieresultat - En uppföljning av ändrade regler

CSN har följt upp de ändrade reglerna för studieresultatprövningen som trädde i kraft 1 juli 2010. Uppföljningen har haft sin utgångspunkt i de syften som låg till grund för regeländringarna och avser endast studier på högskolenivå i Sverige.
Prövning av studieresultat – En uppföljning av ändrade regler (pdf, nytt fönster)

Beslutsorsak skolk - indragen studiehjälp i gymnasieskolan på grund av otillåten frånvaro

Varje år presenterar CSN statistik över gymnasiestuderande som fått studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro. Under de senaste läsåren har andelen gymnasiestuderande som fått studiehjälpen indragen ökat. Rapporten analyserar utvecklingen mellan läsåren 2007/2008 och 2010/2011. Den 1 januari 2012 ändrade CSN rutinerna för skolornas frånvarorapportering. De nya rutinerna har varit gällande under mycket kort tid och därför följer rapporten inte upp förändringen.
Beslutsorsak skolk - indragen studiehjälp i gymnasieskolan på grund av otillåten frånvaro (pdf, nytt fönster)

2011

Svenskt studiestöd i ett europeiskt perspektiv

CSN har i en undersökning jämfört studiestöden i åtta europeiska länder. Svenskt studiestöd står sig väl i en internationell jämförelse. Själva beloppet som betalas ut är högt, dessutom får svenska studenter förhållandevis mycket för sina pengar.
Rapport - Svenskt studiestöd i europeiskt perspektiv (pdf, nytt fönster)

Vilken inverkan har studiestödet på valet mellan att studera och inte studera? - en enkätundersökning hösten 2010

CSN har genomfört tre enkätundersökningar för att belysa studiestödets inverkan på valet att studera eller inte studera. Undersökningarna visar att studiestödet har en tydlig inverkan, framför allt på rekryteringen till studier men även på valet att inte studera.
Vilken inverkan har studiestödet på valet mellan att studera och inte studera? (pdf, nytt fönster)

Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet

Undersökningen riktade sig mot dem som under en tidsperiod besökte CSN:s webbplats, ringde till kundtjänsten, eller fick ett e-brevsvar från CSN. I rapporten kan du läsa om hur kunderna ser på vår telefonservice, e-postservice, webbplats, information och handläggning samt vilka behov kunderna har av vår service.
Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet 2011 (pdf, nytt fönster)

Det högre bidragets betydelse för satsningen på yrkesvux

Regeringen har gett CSN i uppdrag att redovisa vilka effekter det tillfälliga högre bidraget hade för satsningen på yrkesvux. Rapporten visar bl.a. att nästan fyra av tio yrkesvuxstuderande som fick det högre bidraget inom ramen för den tillfälliga satsningen anger att de inte hade påbörjat studierna utan det högre bidraget. Yrkesvuxstudiernas karaktär bidrar i hög grad till att många börjar studera på en yrkesvuxutbildning och till att många fullföljer studierna. Studiemedlens betydelse för rekryteringen till studier var lite mindre bland de yrkesvuxstuderande som hade studiemedel med det högre bidraget jämfört med studiemedlens betydelse för studerande på andra typer av gymnasiala utbildningar.
Det högre bidragets betydelse för satsningen på yrkesvux (pdf, nytt fönster)

Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20-24 år

Regeringen har uppdragit åt CSN att lämna in kommenterad statistik över satsningen på ett högre bidrag till ungdomar i åldern 20-24 år. Statistiken visar att det hittills är förhållandevis få studerande som har fått det högre bidraget. Under det första halvåret 2011 fick 807 ungdomar högre bidrag. Att inte fler ungdomar har fått studiemedel med högre bidrag under det första halvåret kan enligt CSN:s bedömning bero på att stödformen nyligen har introducerats.
Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20–24 år (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2010

2010 fick rekordmånga personer studiemedel för eftergymnasiala studier. Ökningen de senaste två åren var elva procent - eller drygt 34 000 personer. En förklaring är det svåra arbetsmarknadsläget.
Studiestödet 2010 (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Rekordmånga fick studiemedel under 2010

Annuitetslån för studier - tio år efter studiestödsreformen

Hur fungerar studielånet för staten och för individerna? Det svarar vi på i rapporten "Annuitetslån för studier". CSN har även tittat på hur stora belopp som riskerar att bli avskrivna för staten, hur låntagare ser på att betala tillbaka lånet och i fall lånet bidrar till att minska de sociala skillnaderna i samhället. Resultatet är positivt - studielånet som infördes 2001 fungerar i stort sett som tänkt.
Annuitetslån för studier (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Många med studielån avstår från att utnyttja trygghetsregler

2010

Studerandes utgifter - En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter

CSN har frågat vad drygt 1 000 studerande i olika åldrar gör med sina pengar på varje månad. Tydligt är att utgifterna skiljer sig mycket - orsaken är att de högskolestuderande är en heterogen grupp. De allra flesta som svarat i undersökningen, cirka 80 procent, uppger att de har utgifter som ligger ungefär i nivå med studiemedelsnivån som betalas ut varje månad.
Studerandes utgifter - En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Studerandes utgifter varierar mycket

Uppdrag att förbättra informationen till studerande

CSN fick sommaren 2010 ett uppdrag av regeringen att förbättra informationen till studerande om studiemedel samt att undersöka i fall reglerna för studiestödet kan bli mer flexibla. I rapporten redovisas resultatet av den översyn CSN gjort av regelverket samt vilka åtgärder myndigheten har gjort för att förbättra informationen.
Uppdrag att förbättra informationen (pdf, nytt fönster)

Studiemedel till studerande på grundskolenivå

Många som läser in grundskolan på komvux klarar inte av studierna och får snabbt ekonomiska problem när de ska betala av studielånen. CSN har följt den aktuella gruppen i flera års tid. Det handlar om cirka 24 000 personer där cirka 75 procent är invandrade till Sverige.
Studiemedel till studerande på grundskolenivå (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Tufft för grundskolestuderande på komvux

Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet

Undersökningen riktade sig mot dem som under en tidsperiod besökte CSN:s webbplats, ringde till kundtjänsten, eller fick ett e-brevsvar från CSN. I rapporten kan du läsa om hur kunderna ser på vår telefonservice, e-postservice, webbplats, information och handläggning samt vilka behov kunderna har av vår service.
Kundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet 2010 (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2009

Rapporten visar utvecklingen av studiestödet under 2009 tillsammans med analyser och kommentarer kring förändringar som bedöms vara intressanta.
Studiestödet 2009 (pdf, nytt fönster)

Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009

CSN har under hösten 2009 genomfört en enkätstudie för att undersöka de studerandes situation. Senast detta gjordes var hösten 2007. Rapporten behandlar den studieekonomiska och studiesociala situationen, samt specialstuderar deltidsstuderande, studerande med utländsk bakgrund och sambandet mellan studieförhållanden och studieframgång.
Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009, 1,26 MB (pdf, nytt fönster)
Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009 Bilaga tabeller (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Nio av tio studerande mår bra

2009

Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor

I rapporten tittar CSN närmare på vuxenstuderandes sociala och ekonomiska situation. Resultatet bygger på data från CSN:s administrativa register och en enkät som genomfördes 2007.
Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor, del 1 (pdf, nytt fönster)
Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor, del 2 (pdf, nytt fönster)
Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor, del 3 (pdf, nytt fönster)
Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor, del 4 (pdf, nytt fönster)

Telefon- och e-postkundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet

CSN har genomfört en undersökning för att få information om hur kunderna ser på vår service och verksamhet. Undersökningen riktade sig mot dem som under en tidsperiod ringde till kundtjänsten eller fick ett e-brevsvar från CSN. I rapporten kan du läsa om hur kunderna ser på vår telefonservice, e-postservice, information och handläggning samt vilka behov kunderna har av vår service.
Telefon- och e-postkundernas upplevelse av CSN:s service och verksamhet 2008 (pdf, nytt fönster)

Studiestödet 2008

Rapporten visar utvecklingen av studiestödet under 2008 tillsammans med analyser och kommentarer kring förändringar som bedöms vara intressanta.
Studiestödet 2008 (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Kraftig ökning av läkarstuderande

Studerande föräldrar i högre utbildning - ekonomiska och sociala villkor

Undersökningen bygger på omfattande registerstudier, enkätundersökningar samt djupintervjuer med studerande föräldrar. Resultatet visar att många föräldrar väljer bort studier eftersom de har barn. Det är också vanligt att föräldrar skjuter upp studierna i höga åldrar.
Studerande föräldrar i högre utbildning - ekonomiska och sociala villkor (pdf, nytt fönster)
Till pressmeddelandet: Många hinder för föräldrar som studerar

Senast uppdaterad: 2017-11-14