Fakta utlandsbosatta låntagare
Det finns cirka 59 000 personer med svenska studielån som bor i utlandet. Utöver dem finns knappt 19 000 personer som CSN saknar adress till. CSN bedömer att de flesta av dem också bor i utlandet.
Totalt är låntagarna i de här båda grupperna skyldiga svenska staten cirka 14 miljarder kronor. Bland dem finns förhållandevis många som missköter sina betalningar. CSN ser det som angeläget att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna - annars riskerar hela trovärdigheten för det svenska studiestödet att ifrågasättas.
Hur ser problemet ut?
Av de utlandsbosatta låntagarna är 23 procent dåliga betalare. Motsvarande siffra i Sverige är tre procent. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska återbetalas under en femårsperiod. De dåliga betalarna är ungefär 20 000 personer till antalet och de är skyldiga drygt tre miljarder kronor.
Vad gör CSN?
CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. 2007 formulerade CSN en ny strategi för kravarbetet i utlandet. Den går ut på att säkra fodringar i de länder där det finns flest låntagare. Arbetet har därför först fokuserats på de nordiska länderna, Storbritannien och USA. I Norden finns 16 000 låntagare, i Storbritannien 9100 låntagare och i USA 8700 låntagare. CSN har anställt fler handläggare för att jobba med adressökning och kravhantering mot låntagare som bor i utlandet. CSN tar även hjälp med adressökning, delgivning och rättsliga åtgärder av företaget Intrum Justitia.
Hur går arbetet till rent praktiskt?
CSN skickar först ett brev med inbetalningskort till den adress vi fått av folkbokföringen eller den adress som låntagaren anmält. I fall låntagaren inte vill betala skickar vi brev med påminnelseavgifter. Efter tre påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Vägrar personen då fortfarande att betala lämnas ärendet över till Intrum Justitia och deras ombud som finns runt om i världen. Intrum Justitia försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder.
Vilket resultat ger arbetet?
CSN får in mer betalningar av utlandsbosatta låntagare än tidigare. Dessutom hittar CSN betydligt fler adresser till låntagare som tidigare varit okända. 1 januari 2009 saknade CSN drygt 20 000 adresser. Motsvarande siffra vid halvårsskiftet 2010 var 18 600 saknade adresser. De rättsprocesser som CSN driver i Norden, Storbritannien och USA sedan ett par år tillbaka börjar också ge pengar till svenska statskassan.
Hur utvecklas regelverket när det gäller de utlandsbosatta låntagarna?
Den senaste tiden har det hänt en del inom regelverket för återbetalning av studielån. Från och med 1 juli 2010 fick CSN möjligheten att säga upp hela studielånet till betalning. Tidigare kunde CSN i stort sett bara säga upp delar av årsbelopp i olika kravärenden. Skillnaden blir nu att CSN säga upp belopp som vanligtvis är mellan ett par hundra tusen kronor och över en miljon kronor i stället för belopp som är på mellan 5 000 och 30 000 kronor.
I slutet av augusti lämnade överdirektören på Försäkringskassan, Stig Orustfjord, betänkandet "Förbättrad återbetalning av studieskulder" till regeringen. Där föreslås att studerande ska tvingas skriva på en återbetalningsförsäkran när de börjar studera. Utredningen vill även att studielåntagare ska få ett tydligare krav att lämna adressuppgifter till CSN. Ett annat förslag är att förlänga preskriptionstiden för fordringar som rör studielån från 10 år till 25 år.
Fler alternativSenast uppdaterad: 2010-09-06
