Fakta utlandsbosatta låntagare

Fakta utlandsbosatta låntagare

Cirka 59 000 personer är återbetalningsskyldiga med svenska studielån och bosatta i utlandet. Det motsvarar drygt 4 procent av alla låntagare. Dessutom saknar CSN adress till cirka 17 500 personer. CSN bedömer att de flesta av dessa också bor i utlandet.

Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet skyldiga svenska staten cirka 13 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga cirka 1,9 miljarder kronor.

Hur ser problemet ut?

Av de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet är cirka 16 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod. Motsvarande siffra i Sverige är drygt tre procent. De dåliga betalarna som bor i utlandet är cirka 9 300 till antalet och skyldiga CSN cirka 2,4 miljarder kronor totalt.

I USA finns cirka 9 900 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 400 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 24 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 983 miljoner kronor.

Vad gör CSN?

CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. CSN strategi går ut på att säkra fordringar i de länder där det finns flest låntagare. Arbetet har därför främst fokuserats på de nordiska länderna, Storbritannien och USA. I Norge finns cirka 10 300 återbetalningsskyldiga låntagare.  I Storbritannien finns drygt 10 000 låntagare och USA är motsvarande antal cirka 9 900 låntagare. I Danmark finns cirka 4 000 återbetalningsskyldiga låntagare och i Finland cirka 2 200. För att kunna nå dessa låntagare har CSN anställt fler handläggare för att söka adresser och hantera krav. CSN tar även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och rättsliga åtgärder.

Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt?

I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder.

Vilket resultat ger arbetet?

CSN får idag in mer betalningar av utlandsbosatta låntagare än tidigare. Bland annat börjar de rättsprocesser som CSN driver i Norden och Storbritannien att ge pengar till svenska statskassan. Det traditionella kravarbetet ger också mer resultat.

Vad har hänt inom regelverket när det gäller de utlandsbosatta låntagarna?

Från och med 1 juli 2010 fick CSN möjlighet att säga upp hela studielånet till betalning, vilket innebär att låntagaren måste betala tillbaka hela sin skuld direkt. Tidigare kunde CSN i stort sett bara säga upp delar av årsbelopp i olika kravärenden. Skillnaden blir att CSN säger upp belopp som vanligtvis är mellan ett par hundra tusen kronor och över en miljon kronor, i stället för belopp som är på mellan 5 000 och 30 000 kronor.

Riksdagen beslutade samtidigt att ge studielåntagare ett tydligare krav på att lämna adressuppgifter till CSN. Riksdagen förlängde även preskriptionstiden för fordringar som rör studielån från 10 år till 25 år.

Senast uppdaterad: 2017-01-26