CSN kontrollerar att de inkomstuppgifter du lämnat i ansökan om studiemedel är riktiga. Kontrollen gör vi i efterhand genom att jämföra dina inkomstuppgifter med Skatteverkets uppgifter om din inkomst.
Om du haft studiemedel och det visar sig att du haft inkomster över fribeloppet som du inte meddelat oss, måste du visa hur inkomsten varit fördelad under året. Det behöver vi veta eftersom CSN tar hänsyn till din inkomst per kalenderhalvår, medan den uppgift vi får från Skatteverket är per år.
Inkomst av tjänst (lön, semesterersättning, retroaktiv lön med mera) ska du redovisa det kalenderhalvår pengarna betalades ut - inte när du tjänat in dem. Skicka med intyg från din arbetsgivare, exempelvis lönespecifikationer för att styrka din redovisning.
Inkomst av näringsverksamhet fördelar du i regel med hälften på varje kalenderhalvår. Om du kan visa att en större del av inkomsten ligger på det ena kalenderhalvåret, kan du göra en annan fördelning.
Vid inkomst av näringsverksamhet kan du skicka med din självdeklaration med samtliga bilagor, om den visar hur inkomsten varit fördelad mellan kalenderhalvåren. Du kan även styrka inkomsten med ett intyg från en revisor. Om du har en enskild firma men saknar revisor, kan du styrka inkomstfördelningen med exempelvis ett huvudboksutdrag från intäktssidan.
Inkomst av kapital fördelar du i regel med hälften på varje kalenderhalvår. Om du kan visa att en större del av inkomsten ligger på det ena kalenderhalvåret, kan du göra en annan fördelning.
Har du sålt aktier, fonder eller värdepapper, kan du skicka med dokument som visar hur stor kapitalvinst du gjort samt när transaktionen gjordes. Vinsten ska du redovisa enligt skattereglerna och den är normalt skillnaden mellan vad det kostade dig att köpa värdepapperna och vad du fick för dem efter avdrag för försäljningsutgifter.
Har du sålt en bostadsrätt eller en fastighet, ska du skicka med dokument som visar hur stor vinst du gjort samt när du sålde den. Detta gör du enklast genom att skicka med kopior på din självdeklaration och ditt köpekontrakt. Enligt skattereglerna är det datumet när du och köparen skrev på köpekontraktet som räknas som datum för inkomsten. Det har ingen betydelse när du får betalt eller om du och köparen avtalat en senare tidpunkt för äganderättens övergång.
Exempel - Matteus säljer sin bostadsrätt i december
Matteus som studerar med studiemedel har sålt sin bostadsrättslägenhet. Köpekontraktet skrevs i mitten av december 2010, men de kom överens om att köparen skulle betala först i april 2011.
Den vinst som Matteus gjort på sin lägenhetsaffär ska han redovisa till CSN för år 2010, det vill säga då köpekontraktet skrevs. Det innebär att hans studiemedel för höstterminen 2010 kan påverkas, trots att han inte får pengarna för försäljningen förrän året efter.
Tänk på att du måste redovisa inkomsten för hela kalenderåret, även om du haft studiemedel för endast ett kalenderhalvår.
Om du inte visar hur dina inkomster fördelats, utgår vi från de inkomstuppgifter som du lämnat i samband med din ansökan om studiemedel. De inkomster som du inte tagit upp i din ansökan fördelar vi jämnt över hela året.
Anna studerade med studiemedel på heltid i 20 veckor under vårterminen 2010, men hon hade inte studiemedel under höstterminen 2010. Under studierna har hon hela tiden jobbat extra på ett hotell. I sin ansökan om studiemedel för 2010 har Anna meddelat 60 000 kronor i inkomst under det första kalenderhalvåret. I december 2011 får CSN uppgifter från Skatteverket om att hon tjänat över fribeloppet.
| Annas inkomst, i kronor | Fribelopp första kalenderhalvåret, i kronor |
|---|---|
| 140 000 | 53 000 |
Vi skickar då ett brev till Anna om att hon ska redovisa hur inkomsten var fördelad under året. Men hon skickar inte in några nya inkomstuppgifter till oss. Därför utgår vi från de uppgifter som Anna lämnat i sin ansökan, det vill säga 60 000 kronor under det första kalenderhalvåret. Resten av inkomsten på 80 000 kronor som hon inte redovisat fördelar vi med hälften på varje kalenderhalvår.
CSN:s beslut om inkomstfördelning
Första kalenderhalvåret: 100 000 kr (fribelopp 53 000 kr)
Andra kalenderhalvåret: 40 000 kr (fribelopp saknas eftersom Anna inte hade studiemedel då)
Eftersom Anna tjänat 47 000 kronor över fribeloppet, får hon ett återkrav på 23 500 kronor för vårterminen 2010. Dessutom måste hon betala återkravsränta (4,93 procent under 2012).
Om du har haft högre inkomster än fribeloppet och det du tidigare skrivit i ansökan, kommer du att få betala tillbaka den del av studiemedlen som betalats ut för mycket. Det kallas återkrav.
Exempel - Henrik har arbetat och tjänat över fribeloppet
Henrik har haft studiemedel på heltid i 20 veckor under vårterminen 2010 och i 17 veckor under höstterminen 2010. Han har samtidigt jobbat extra på en restaurang. I sin ansökan om studiemedel har han inte meddelat någon inkomst till CSN. I december 2011 får CSN uppgifter från Skatteverket om att Henrik tjänat över fribeloppet.
| Henriks inkomst, kr | Fribelopp första kalenderhalvåret, kr | Fribelopp andra kalenderhalvåret, kr |
|---|---|---|
| 140 000 | 53 000 | 60 950 |
CSN skickar ett brev till Henrik om att han ska redovisa hur inkomsten var fördelad under året. Henrik skickar in lönespecifikationer som visar en inkomst på 30 000 kr under det första kalenderhalvåret och 80 000 kr under det andra kalenderhalvåret. Resten av inkomsten på 30 000 kr som han inte visat fördelar CSN med hälften på varje kalenderhalvår.
CSN:s beslut om inkomstfördelning
Första kalenderhalvåret: 45 000 kr (fribelopp 53 000 kr)
Andra kalenderhalvåret: 95 000 kr (fribelopp 60 950 kr)
Henrik får ett återkrav för höstterminen 2010 på 17 025 kronor, eftersom han tjänat 34 050 kronor över fribeloppet. Utöver återkravet måste han dessutom betala återkravsränta (4,93 procent under 2012).
Exempel - Zari har sålt en bostadsrätt och fått inkomster över fribeloppet
Zari har haft studiemedel på heltid i 20 veckor under vårterminen 2010. I mars 2010 sålde hon sin bostadsrätt. I sin ansökan om studiemedel har Zari inte meddelat någon inkomst till CSN. I december 2011 får CSN uppgifter från Skatteverket om att hon haft inkomster över fribeloppet.
| Zaris inkomst, kr (vinst vid försäljning av bostadsrätt) | Fribelopp första kalenderhalvåret, kr |
|---|---|
| 240 000 | 53 000 |
CSN skickar ett brev till Zari om att hon ska redovisa hur inkomsten var fördelad under 2010.
Zari kan välja att antingen redovisa den vinst hon fått vid försäljningen (inkomst av kapital) med hälften på varje kalenderhalvår eller redovisa hela vinsten på första kalenderhalvåret. Hon väljer att redovisa sin inkomst med hälften på varje kalenderhalvår, eftersom återkravet då blir lägre än om inkomsten fördelas på första kalenderhalvåret. Zari behöver då bara meddela CSN att inkomsten fördelats lika mellan kalenderhalvåren.
CSN fördelar den vinst Zari fått vid försäljningen (inkomst av kapital) på det sätt hon valt.
CSN:s beslut om inkomstfördelning
Första kalenderhalvåret: 120 000 kr
Andra kalenderhalvåret: 120 000 kr
Zari får ett återkrav för vårterminen 2010 på 33 500 kronor, eftersom hon tjänat 67 000 kronor över fribeloppet. Hon måste också betala återkravsränta (4,93 procent under 2012).
Senast uppdaterad: 2012-05-03