Hoppa till innehåll
Webbplatsen använder kakor
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen.
Läs mer om kakor på csn.se

Fakta om studiestödet

Fakta och statistik om studiestödet från CSN.

Studiemedel

Studiemedel ska göra det möjligt för alla att studera. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiemedel har även ett utjämnande syfte och ska ge en god effekt på samhällsekonomin.

Studiemedel består av studielån och studiebidrag. Tanken är att stödet ska täcka levnadsomkostnaderna under den tid då studier bedrivs, inte annars. Studiemedel beviljas för varje vecka då studier bedrivs. Det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.

Utbetalningar av studiemedel

Utbetalningarna av studiemedel har ökat de senaste åren. Ökningen beror både på att det är fler som får studiemedel och på att studiemedelsbeloppen har höjts. Under 2016 betalades det ut studiemedel, bidrag och lån, till ett sammanlagt värde av 27,7 miljarder kronor. Av detta var drygt 17,5 miljarder lån och drygt 10,2 miljarder bidrag.

Hur bestäms nivån för studiemedlen?

Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:

    1. Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
    2. Genom ändringar via politiska beslut.

    Vilka utbildningar kan man få studiemedel för?

    Studiemedel betalas ut för studier på komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och på högskolenivå. Dessutom beviljas studiemedel för en del andra typer av utbildningar och för utbildningar utomlands. Det är regeringen som beslutar vilka utbildningar som ska ge rätt till studiemedel. I vissa fall har dock regeringen delegerat dessa beslut till andra myndigheter och organisationer.

    Studiemedlens historiska utveckling

    Det moderna studiemedelssystemet infördes 1965. Då kunde man få 3 500 kronor under en termins heltidsstudier. Under 2017 får en studerande som studerar med bidrag och lån 50 080 kronor för en termins studier. Bidraget utgör cirka 28 procent av hela studiemedelsbeloppet och lånet 72 procent.

    Skolk

    CSN ansvarar för att administrera och betala ut studiehjälpen, det statliga studiestödet till gymnasiestuderande. I studiehjälpen ingår studiebidrag, extra tillägg, inackorderingstillägg och lärlingsersättning. CSN:s uppgift är även att hantera gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk.

    Vad räknas som skolk?

    All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen. I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.

    Hur många skolkar på gymnasiet?

    Under läsåret 2016/2017 fick cirka 25 500 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Det var 7,9 procent av totalt cirka 321 000 gymnasieelever som fick studiebidraget det läsåret. Se mer statistik längre ned på sidan.

    Hur ser siffrorna ut historiskt?

    De senaste nio läsåren har det skett en ökning av det inrapporterade skolket. En förklaring är CSN:s riktlinjer och praxis har skärpts sedan den 1 januari 2012. CSN utesluter inte heller att skolket i sig har ökat de senaste åren. CSN bedömer att det beror på att de nya riktlinjerna nu har tillämpats fullt ut i fyra hela läsår och att tillämpningen därmed har stabiliserats. CSN bedömer även att andra faktorer i samhället förklarar det ökade inrapporterade skolket.

    CSN ändrade rutinerna för olovlig frånvaro den 1 januari 2012. Vad innebar det?

    Fram till den 1 januari 2012 kunde en elev vara borta cirka 20 procent av undervisningstiden utan att studiebidraget påverkades. Det motsvarade ungefär en dag i veckan. Nu ska skolorna rapportera in till CSN om en studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen.

    Varför infördes de nya rutinerna?

    I skollagen betonas elevens närvaro tydligare och kraven på skolornas agerande har skärpts. Dessutom har ÖKS (Överklagandenämnden för studiestöd) kritiserat den tidigare gränsen som CSN satt till 20 procent.

    Hur högt är studiebidraget?

    Studiebidraget är 1 050 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

    Vem får studiebidraget?

    Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Vid 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

    Statistik skolk

    Studenternas ekonomi

    Av de studerande upplever 67 procent att deras studieekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en liten minskning jämfört med tidigare. Andelen nöjda är dock fortfarande på en hög nivå, jämfört med tidigare år.

    Ett skäl till att många är nöjda är att studiemedlen har höjts flera gånger de senaste åren. Att andelen som tycker att ekonomin är god ändå har minskat kan bero på att en lägre andel av de studerande än tidigare anger att de får ekonomiskt stöd från en partner eller från sina föräldrar.

    Vissa studerandegrupper gör en mer negativ bedömning av sin studieekonomi än andra. Studerande med barn upplever en sämre ekonomisk situation, jämfört med studerande utan barn. Studiemedlen är samtidigt mycket betydelsefulla för studerande med barn. Många studerande föräldrar skulle sannolikt inte ha kunnat studera om de inte hade fått studiemedel.

    Andra som upplever att de har en förhållandevis dålig studieekonomi är äldre studerande och studerande på grundskolenivå.

    Studenter som arbetar

    Andelen som säger att de arbetar vid sidan av sina studier har legat relativt konstant de senaste åren. Under 2015 säger en högre andel att de jobbar vid sidan av studierna, 43 procent. De flesta studerande anser inte att arbetet påverkar studierna, varken negativt eller positivt.

    De som arbetar mycket tycker ofta att arbetet påverkar studierna negativt. De som arbetar med samma sak som de studerar till tycker däremot ofta att arbetet är positivt för studierna, visar CSN:s undersökningar.

    Studiemedlen behovsprövas mot den studerandes inkomst. Fribeloppet är den gräns som de studerande får ha i inkomst utan att studiemedlen reduceras.

    Som inkomst räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Fribeloppets storlek varierar med antalet studiemedelsveckor under ett visst kalenderhalvår, ju fler studiemedels veckor desto lägre fribelopp.

    Fribeloppsnivån är kopplad till prisbasbeloppet. Den som studerar på heltid under 40 veckor har ett fribelopp under hela kalenderåret som idag motsvarar 171 626 kronor. En heltidsstuderande kan under 2015 få 99 040 i bidrag och lån under 40 veckors studier.

    Studiesituation och hälsa

    En klar majoritet av de studerande upplever att deras studiesituation är god. I CSN:s senaste enkätundersökning, genomförd hösten 2015, svarade 80 procent att de upplevde att studiesituationen var bra eller mycket bra. Yngre upplevde oftare än äldre studerande att studiesituationen var bra eller mycket bra. Upplevelsen av studiesituationen förändrades förhållandevis lite mellan 2013 och 2015.

    Merparten av de studerande upplever att de har goda framtidsutsikter.

    Hur mår de studerande?

    Sju av tio studerande säger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som anger att de mår dåligt eller mycket dåligt är 5 procent. Jämfört med befolkningen i stort uppger en lägre andel av de studerande att de mår bra eller mycket bra.

    Trots att många upplever sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är det vanligt att studerande upplever olika former av hälsobesvär. Många studerande upplever exempelvis att de är stressade. Studerande kvinnor upplever att de har ett sämre hälsoläge än män.

    Utlandsbosatta låntagare

    Cirka 61 000 personer är återbetalningsskyldiga med svenska studielån och bosatta i utlandet. Det motsvarar drygt 5 procent av alla låntagare. Dessutom saknar CSN adress till cirka 17 500 personer. CSN bedömer att de flesta av dessa också bor i utlandet.

    Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet skyldiga svenska staten cirka 13 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga cirka 1,9 miljarder kronor.

    Hur ser problemet ut?

    Av de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet är cirka 16 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod. Motsvarande siffra i Sverige är drygt tre procent. De dåliga betalarna som bor i utlandet är cirka 9 300 till antalet och skyldiga CSN cirka 2,4 miljarder kronor totalt.

    I USA finns cirka 9 900 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 400 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 24 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 983 miljoner kronor.

    Vad gör CSN?

    CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. CSN strategi går ut på att säkra fordringar i de länder där det finns flest låntagare. Arbetet har därför främst fokuserats på de nordiska länderna, Storbritannien och USA. I Norge finns cirka 10 300 återbetalningsskyldiga låntagare. I Storbritannien finns drygt 10 000 låntagare och USA är motsvarande antal cirka 9 900 låntagare. I Danmark finns cirka 4 000 återbetalningsskyldiga låntagare och i Finland cirka 2 200. För att kunna nå dessa låntagare har CSN anställt fler handläggare för att söka adresser och hantera krav. CSN tar även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och rättsliga åtgärder.

    Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt?

    I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder.

    Vilket resultat ger arbetet?

    CSN får idag in mer betalningar av utlandsbosatta låntagare än tidigare. Bland annat börjar de rättsprocesser som CSN driver i Norden och Storbritannien att ge pengar till svenska statskassan. Det traditionella kravarbetet ger också mer resultat.

    Vad har hänt inom regelverket när det gäller de utlandsbosatta låntagarna?

    Från och med 1 juli 2010 fick CSN möjlighet att säga upp hela studielånet till betalning, vilket innebär att låntagaren måste betala tillbaka hela sin skuld direkt. Tidigare kunde CSN i stort sett bara säga upp delar av årsbelopp i olika kravärenden. Skillnaden blir att CSN säger upp belopp som vanligtvis är mellan ett par hundra tusen kronor och över en miljon kronor, i stället för belopp som är på mellan 5 000 och 30 000 kronor.

    Riksdagen beslutade samtidigt att ge studielåntagare ett tydligare krav på att lämna adressuppgifter till CSN. Riksdagen förlängde även preskriptionstiden för fordringar som rör studielån från 10 år till 25 år.

    Studielån

    Cirka 1,5 miljoner personer har svenska studielån. De är skyldiga ungefär 213 miljarder kronor. Den genomsnittliga skulden för låntagare som bor i Sverige är cirka 136 400 kronor.

    Räntan på studielånen är för närvarande rekordlåg, 0,34 procent. Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva lånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.

    Låntagare som har den nyaste formen av studielån, lån tagna efter 2001, har en genomsnittsskuld på 137 053 kronor. För studielån tagna mellan 1989-2001 är genomsnittsskulden 134 301 kronor.

    Tips till dig som betalar av studielånen:

    • Välj elektroniska årsbesked. Det går snabbare och är bättre för miljön.
    • Välj gärna att betala via e-faktura och autogiro. Då får du dina besked snabbare.
    • Med e-legitimation kan du se alla uppgifter om dina studielån i Mina sidor på csn.se. Du kan även räkna ut hur ränteläget och andra ekonomiska val påverkar avbetalningen av ditt studielån.
    • Om du får problem att betala - kontakta CSN direkt eller ansök själv om nedsättning av årsbeloppet.
    Ikon för senast publicerad Senast publicerad: 2018-01-02
    Hjälpte den här sidan dig?
    eller

    Behöver du hjälp?

    Kontakta oss


    Hitta svar på dina frågor!

    Våra e-tjänster

    Logga in


    Du kan utföra många ärenden själv genom våra e-tjänster