Inkomst och fribelopp
Du får ha inkomster upp till ett visst belopp under ett kalenderhalvår utan att dina studiemedel minskas. Detta belopp kallas fribelopp.
Fribeloppet varierar beroende på
- hur många veckor du har studiemedel under ett kalenderhalvår. Fribeloppet blir högre ju kortare studietid du har.
- om du studerar på heltid eller deltid. Fribeloppet ökar om du studerar på deltid.
Tänk på att detta även gäller för dig som bara har bidragsdelen.
| Antal veckor med studiemedel per kalenderhalvår | Heltid, kr | 75 procent, kr | 50 procent, kr |
|---|---|---|---|
| 5 | 92 750 | 96 078 | 99 343 |
| 10 | 79 500 | 86 135 | 92 728 |
| 17 | 60 950 | 72 215 | 83 468 |
| 18 | 58 300 | 70 227 | 82 145 |
| 19 | 55 650 | 68 238 | 80 822 |
| 20 | 53 000 | 66 250 | 79 500 |
| 21 | 50 350 | 64 261 | 78 177 |
| 22 | 47 700 | 62 272 | 76 854 |
| 23 | 45 050 | 60 284 | 75 531 |
Hur vet du ditt fribelopp?
Du kan själv se hur mycket du kan få i bidrag och lån vid olika inkomster med hjälp av tjänsten Räkna ut som du hittar i menyn till höger. Ditt fribelopp står även i beslutet om studiemedel.
Vad räknas som inkomst?
- Inkomst av tjänst, exempelvis lön, föräldrapenning, sjukpenning och den skattepliktiga delen av vårdbidraget.
- Inkomst av näringsverksamhet, det vill säga pengar du tjänar i ditt företag.
- Inkomst av kapital, exempelvis inkomster från försäljning av hus, lägenhet eller aktier samt ränta och aktieutdelning.
När du beräknar inkomsten, tänk då på att
- räkna inkomsten före skatt
- räkna din inkomst per kalenderhalvår (1 januari-30 juni och 1 juli-31 december)
- räkna med inkomster både från Sverige och från utlandet
- ta upp inkomster av tjänst när pengarna betalades ut - inte när du tjänade in dem
- inkomsten av näringsverksamhet och kapital ska fördelas med hälften på varje kalenderhalvår*
- göra de avdrag du får göra, exempelvis reseavdrag. Det som ska beräknas är överskottet i inkomstslagen enligt skattelagstiftningens bestämmelser.
* Om en större del av inkomsten ligger på det ena kalenderhalvåret, kan du göra en annan fördelning. Det är ofta mer fördelaktigt för dig. Du kan exempelvis ha sålt en fastighet, en bostadsrätt eller aktier under det ena kalenderhalvåret (inkomst av kapital) eller kanske bara drivit ditt företag under en del av året (inkomst av näringsverksamhet). För kapitalvinster kan beskattningen ibland skjutas upp till ett senare inkomstår, exempelvis om du sålt en fastighet eller en bostadsrätt. Det är Skatteverket som fattar beslut om att skjuta upp beskattningen.
De inkomstuppgifter som du lämnar kommer vi senare att kontrollera med Skatteverkets uppgifter om din taxering. Läs mer om inkomstkontroller i menyn till vänster.
Vad händer om du tjänar mer?
Om din inkomst under ett kalenderhalvår är högre än fribeloppet, får du mindre studiemedel. Studiemedlen minskar med högst 50 procent av den del av inkomsten som går över fribeloppet. Både bidraget och lånet minskar proportionellt.
Kom ihåg att alltid meddela CSN om din inkomst ändras.
Ändrad inkomst (högskola)
Ändrad inkomst (komvux, folkhögskola, gymnasium)
Ändrad inkomst (övriga utbildningar)
Om du studerar helt utan studiemedel, tänk då på att din rätt till ersättning vid exempelvis föräldraledighet och sjukdom kan påverkas om du studerar utan studiemedel. Läs mer på Försäkringskassans webbplats (nytt fönster).
Exempel - Ali får högre inkomst
Ali ska under en hösttermin läsa i 20 veckor på heltid. Han kommer då att få 40 700 kronor i studiemedel. I mitten på terminen inser Ali att han under kalenderhalvåret kommer att tjäna 10 000 kronor över fribeloppet. Ali anmäler detta till CSN. Hans studiemedel minskas då med 5 000 kronor till 35 700 kronor under höstterminen.
Vad händer om du avbryter dina studier?
Om du avbryter dina studier ska du anmäla detta till CSN. Då prövar vi hur mycket studiemedel du kan få utifrån den nya, kortare studietiden.
Avbrutna studier (högskola)
Avbrutna studier (komvux, folkhögskola, gymnasium)
Avbrutna studier (övriga utbildningar)
Exempel - Filippa avbryter sina studier
Filippa ska läsa en heltidskurs på 20 veckor under höstterminen 2010. Hennes fribelopp är då 53 000 kronor. Efter 10 veckors studier får hon ett jobb. Filippa anmäler därför att hon avbryter sina studier och att hennes inkomst under kalenderhalvåret kommer att öka till 56 000 kronor. Filippa får då ett nytt beslut från CSN. I och med studieavbrottet får hon studiemedel för bara tio veckor, och samtidigt höjs fribeloppet till 79 500 kronor. Eftersom Filippas inkomst inte är högre än fribeloppet, får hon maximalt studiemedel.
Fler alternativSenast uppdaterad: 2010-05-12
Gå direkt till
Centrala studiestödsnämnden Kontakta webbredaktionen Om webbplatsen
