Studiemedlen har utvecklats bättre än lönerna

En ny analys från CSN visar att studiemedlet – bidrag och studielån – står starkt. Sedan 2007 har de inte bara utvecklats i takt med kostnadsutvecklingen i samhället, utan även stärkts i förhållande till löneinkomsterna. I analysen har studiemedelsbeloppen vid heltidsstudier jämförts med genomsnittliga löneinkomster efter skatt mellan 2007 och 2025. Jämfört med genomsnittslönen för samtliga löntagare i Sverige motsvarade studiemedlet ungefär 43 procent av inkomsten under 2025, jämfört med 42 procent under 2007.

– Studiemedlet har faktiskt utvecklats bättre än det allmänna löneläget. Det är bland annat tack vare att det indexeras i förhållande till kostnaderna och att det gjorts särskilda höjningar utöver indexeringen. De senaste årens inflation gjorde reallöneutvecklingen negativ, men påverkade inte studiemedlen på samma sätt. Jämfört med löneutvecklingen under samma period utgör studiemedlet en större andel av lönen nu än tidigare, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.

Inom vissa yrken har utvecklingen varit ännu bättre. Mellan 2014 och 2025 har studiemedlet till exempel gått från att utgöra 54 procent av lönen för restaurangpersonal till 59 procent.

Under 2025 noterades också studiemedlet för sin näst högsta köpkraft någonsin, trots de tidigare inflationsåren.

– Köpkraften sjönk tillfälligt när inflationen var som högst, men i år är köpkraften i princip helt återställd, säger Carl-Johan Stolt.

Ett mer lockande alternativ

Den ekonomiska skillnaden mellan att studera och arbeta har alltså minskat, och studier kan därför ha blivit ett mer attraktivt alternativ.

– Det finns såklart många anledningar till att en person börjar att studera. Men ekonomi kan vara en viktig faktor, särskilt för den som studerar senare i livet och har större omkostnader. När skillnaden mot att jobba blir mindre är steget sannolikt lättare att ta, säger Carl-Johan Stolt.

Den som studerar med barn och den som haft en viss inkomst innan studierna kan också få ut ännu mer i studiemedel, och därmed minska skillnaden ytterligare.

– Tar du dessutom tilläggslån och tilläggsbidrag blir skillnaden i förhållande till lönerna ännu mindre, särskilt inom yrken där det inte krävs någon utbildning som inom restaurangbranschen eller för butikspersonal, säger Carl-Johan Stolt.

Samtidigt består studiemedlet av ett lån som ska betalas tillbaka efter studietiden.

– Jämförelsen mellan studiemedlet och andra inkomster handlar ju om hur ekonomin ser ut när man får pengarna. Delar av studiemedlet ska du ju betala tillbaka senare. Det innebär ju istället en kostnad när studierna är klara, säger Carl-Johan Stolt.

Nivån på studiemedlet är knuten till prisbasbeloppet och räknas varje år upp för att följa kostnadsutvecklingen i samhället. Syftet är att studiemedlen ska behålla sitt värde över tid och fortsätta göra det ekonomiskt möjligt att studera.

– Sedan 2007 har studiemedlen ökat med ungefär 6 700 kr i månaden för en heltidsstuderande. Tack vare indexeringen och de särskilda höjningarna står studiemedlet starkt och är i takt med den ekonomiska utvecklingen i samhället över tid, säger Carl-Johan Stolt.

Läs artikeln Studiemedlens storlek – i förhållande till andra inkomster och ersättningar.