14 000 personer ska betala tillbaka studiemedel

Två år efter att studiemedlen betalats ut kontrollerar CSN inkomster för att se att de studerande inte har tjänat mer än vad studiemedlet tillåter, det så kallade fribeloppet. Fribeloppet är gränsen för hur mycket du får tjäna utan att studiemedlet minskar. Under 2026 är fribeloppet mellan 100 000 och 130 000 kronor per halvår med fullt studiemedel, beroende på var man studerar. CSN gör nu inkomstkontroller för 2024 och hittills ska 14 000 personer betala tillbaka pengar. I genomsnitt ska de betala tillbaka 28 967 kr per person, och inom 30 dagar.

– Det går att slippa, men du måste ha koll på ditt fribelopp och meddela CSN om du tjänar mer än det. Då kan vi i de flesta fall anpassa kommande utbetalningar så du slipper betala tillbaka. Kom ihåg att både lön från arbete och inkomster från bostads- eller aktieförsäljningar räknas, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Största återkravet: nästan 260 000 kr

Totalt ska över 400 miljoner kronor betalas tillbaka. Högst andel av alla återkrav finns i Stockholm, Västmanland och Dalarna. Många återkrav gäller personer som haft inkomster långt över fribeloppet och det finns exempel på mycket höga inkomster. Det största återkravet är på nästan 260 000 kr och de fem högsta inkomsterna låg på mellan 6 och 90 miljoner kronor.

– Då har man haft så stora inkomster att man inte har rätt till studiemedel alls, säger Joacim Strömblad.

Håll koll under sommarjobbet

Fribeloppet räknas per halvår, vilket innebär att även inkomster under sommaren räknas in. CSN uppmanar studerande som ska sommarjobba att ha koll på inkomsterna under sommarmånaderna. För att hjälpa studerande att undvika återkrav skickar CSN löpande ut påminnelser till studerande att anmäla om inkomsten ändras.

– Jobbade du i juni och fick pengarna i juli, kan det innebära att du slår i ditt fribelopp om du jobbar under höstterminen. Men fribeloppen är ändå relativt väl tilltagna. Om du läser på heltid på högskolan kan du arbeta på heltid med en normal lön under juni, juli och augusti och ändå ha visst utrymme att jobba lite till under hösten, säger Joacim Strömblad.

Syftet med fribeloppet är att de som har inkomster över ett visst belopp inte anses behöva stöd av staten för att kunna studera.

– Det går bra att ha inkomster vid sidan av studiemedlet, men upp till en viss gräns. Tar du fullt studiemedel kan du ha extra inkomster på upp till cirka 17 000 kr i månaden. Fribeloppet finns för att om tjänar du tillräckligt mycket så anses du inte behöva ekonomiskt stöd från staten för att kunna studera. Det är för att hushålla med allas våra pengar. Vill du arbeta mera kan du istället ta färre studiemedelsveckor under terminen eller i lägre takt. Då höjer du ditt fribelopp, säger Joacim Strömblad.

Se listan med återkrav per län. Excel, 21 kB. (Excel, 21 kB)