2025-05-22
Studiemedlets köpkraft nästan återställd efter inflationsåren
%20(2)%20Studiemedlets%20k%C3%B6pkraft%20n%C3%A4stan%20%C3%A5terst%C3%A4llt%20efter%20inflations%C3%A5ren.jpg)
Efter två år med urholkat värde har studiemedlets köpkraft klättrat tillbaka till nästan samma nivå som före inflationsåren 2022–2023. Det visar CSN:s rapport Studiestödet 2024.
Nivån på studiemedlet är kopplat till prisbasbeloppet och justeras inför varje år för att följa kostnadsutvecklingen i Sverige. Under de många år när inflationen var stabil var förändringen på studiemedelsnivån relativt låg, men när inflationen ökade kraftigt och priserna steg under 2022 och 2023 hamnade studiemedlet efter och köpkraften sjönk.
– Att studiemedlet är knutet till prisbasbeloppet gör att nivån ska spegla kostnadsutvecklingen i samhället. Men när det sker stora förändringar under kort tid hinner inte studiemedlet justeras snabbt nog eftersom det sker inför varje nytt år. Därför sjönk köpkraften kortsiktigt sett. Som student fick man mindre för pengarna helt enkelt, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN.
Köpkraften är tillbaka
Men till 2024 och 2025 höjdes prisbasbeloppet ordentligt för att spegla kostnadsutvecklingen i samhället, och då höjdes även studiemedlet. Mellan 2023 och 2024 höjdes studiemedlet med över nio procent, och mellan 2024 och 2025 med ytterligare cirka tre procent. Totalt höjdes det med cirka 2 500 kr för fyra veckors heltidsstudier från 2023 till 2025, och nu är köpkraften nästan återställd.
– Med de höjningar som gjorts av prisbasbeloppet kan vi nu se att köpkraften nästan är tillbaka på den nivå som det var innan inflationen tog fart. Studiemedlet kommer alltid ikapp, men det kan ta ett tag eftersom det justeras årligen. I en tidigare rapport har vi sett att en student i genomsnitt lägger 20 procent av inkomsten på livsmedel under 2024, och det är en lika stor andel som 2020. Det tyder på att studiemedlet utvecklats i takt med prisläget, säger Jonas Larsson.
Boende största utgiftsposten
Även om studiemedlen höjs efter prisutvecklingen så kan studerandeekonomin skilja sig mellan olika grupper av studerande, till exempel beroende var man bor, om man har barn, eller om man arbetar parallellt med studierna.
– Vi vet att den största kostnaden för många studenter är just boende. I genomsnitt lägger en högskolestuderande med studiemedel 36 procent av sina inkomster på boendet, cirka 5 600 kr. Men detta varierar stort utifrån ålder och var i landet man bor. Fyra av tio studerande med studiemedel arbetar vid sidan av studierna, och nästan hälften av dessa gör det för att de tycker att studiemedlet inte är tillräckligt, säger Jonas Larsson.

Mer information
Mer information om rapporten lämnas gärna av
Jonas Larsson
Analytiker
060 - 14 63 61
CSN:s presstjänst
Stefan Tärnhuvud
Pressekreterare
073 18 16 004
pressekreterare@csn.se