session uppdatera gms varning förnya
Vill du stanna kvar på sidan?
Du har varit inaktiv i en längre stund och kommer att bli utloggad om du inte väljer att stanna kvar på sidan.
Automatisk utloggning sker om cirka
Stanna kvar på sidan
Problem med nätverket
Inget internet. Kontrollera din nätverksanslutning.
Tillfälligt tekniskt fel

Du har rätt till ett tryggt studieliv fritt från våld

Har du utsatts för hot eller våld? Våld kan se olika ut och påverka både hur du mår och dina studier. Här kan du läsa om olika typer av våld och vilken hjälp som finns att få.

Våld är aldrig okej

Din studietid ska vara fylld av kunskap och personlig utveckling, inte av rädsla. Att bli utsatt för våld kan påverka möjligheten att klara studierna. Skador, rädsla och stress kan göra det svårt att koncentrera sig, delta i undervisning eller genomföra uppgifter och examinationer. Om du har utsatts för våld eller hot om våld så finns det hjälp att få. Det är viktigt att komma ihåg att det som hänt aldrig är ditt fel och att du har rätt till ett studentliv och en vardag fri från alla former av våld.

Olika typer av våld

Det finns många olika former av våld och man kan vara utsatt för flera former av våld samtidigt. Våld kan drabba vem som helst och utövas av vem som helst. Att ha erfarenhet av våld eller kränkningar kan innebära stora begränsningar och lidande. Det kan göra stor skada, både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att komma ihåg att det som hänt aldrig är ditt fel och att du har rätt till ett studentliv och en vardag fri från alla former av våld.

Här kan du läsa om några former av våld och hur de kan ta sig i uttryck.

Digitalt våld är när någon använder internet, telefon eller sociala medier för att hota, kontrollera eller skada en annan person. Det kan till exempel vara att någon skickar hotfulla mejl eller sms, sprider rykten, delar privata bilder eller övervakar någon digitalt.

Ekonomiskt våld är när någon använder pengar eller ekonomi för att kontrollera en annan person. Det kan handla om att inte få använda sitt studiestöd som man vill, att bli pressad att låna pengar åt någon annan eller att få svårt att betala kurslitteratur, resor eller boende. Oro för ekonomi och skulder kan också göra det svårare att fokusera på studierna och må bra.

Fysiskt våld är när någon skadar eller använder våld mot en annan persons kropp. Det kan orsaka smärta, rädsla eller obehag, både tillfälligt och under lång tid. Det kan bland annat handla om slag, knuffar, strypgrepp eller att förändra någons utseende mot personens vilja. Passivt fysiskt våld kan till exempel vara att inte låta någon sova.

Försummelse kan vara när en person i en utsatt situation inte får den hjälp som personen behöver. Det kan till exempel vara med mat, mediciner, hygien eller att få hjälp att ta sig upp ur sängen.

Materiellt våld är när någon förstör saker som tillhör en annan person. Det kan också vara att någon tvingar en person att själv förstöra sina ägodelar, särskilt sådant som har ett personligt eller känslomässigt värde. Våld mot husdjur räknas också som materiellt våld.

Psykiskt våld är när någon får en annan person att känna rädsla, oro eller otrygghet. Det kan vara genom hot, elaka kommentarer, kränkningar eller kontroll. Det kan till exempel handla om att bestämma vem någon får träffa eller prata med, kontrollera personens mobil eller begränsa personens frihet i vardagen. Det kan också vara att hota att skada sig själv eller någon annan som är viktig för personen som utsätts.

Sexuellt våld är när någon gör sexuella handlingar mot en annan persons vilja. Det kan till exempel vara att röra vid någon utan samtycke, eller att utsätta någon för sexuella handlingar med sin kropp eller med föremål. Det kan också vara sexuella kommentarer eller när någon pressar, tjatar eller övertalar en person att göra något sexuellt som personen inte vill. Sexuellt våld handlar alltid om att den utsatta inte har gett sitt fria och tydliga samtycke.

Hedersrelaterat våld handlar om att någon använder våld eller hot mot en annan person för att skydda eller återställa en familjs eller släkts syn på heder. Ofta är flera personer inblandade eller stödjer handlingarna.

Hedersrelaterat förtryck innebär att en persons frihet begränsas under lång tid i en miljö där heder och familjens rykte styr. Det kan handla om kontroll över till exempel kläder, vänner, rörelsefrihet, relationer, sexualitet, utbildning och framtida val. Varje enskild handling behöver inte vara olaglig, men tillsammans kan de innebära allvarliga kränkningar. Förtrycket kan göra att personen lever med rädsla, känner sig tvungen att anpassa sig och har svårt att bestämma över sitt eget liv.

Det finns hjälp att få

Det är många som har erfarenhet av våld i olika former och det kan vara svårt att lämna en våldsam relation. Som student kan det bero på oron för ekonomin, boende, studier eller gemensamma relationer som gör det svårt att ta steget.

Många har också kvar känslor för personen som utövar våld eller är rädda för vad som ska hända efteråt. Det är vanligt att processen tar tid, men stöd finns att få och ett första steg är att berätta om dina erfarenheter för någon.

Här hittar du kontaktuppgifter till stödlinjer och organisationer som du kan vända dig till för att få information, stöd och hjälp.

Kvinnofrids­linjen erbjuder samtals­stöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontakt­uppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour.

Telefon­samtalet är gratis och syns inte på telefon­räkningen. Glöm inte att om du inte vill att telefonnumret ska synas i listan på senast uppringda nummer i mobil­telefonen behöver du själv ta bort numret från listan.

Telefonnummer: 116 016

Kvinnofridslinjen

Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för trans­personer, inklusive ickebinära, som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp. Stöd­telefonen är öppen alla dagar klockan 11–19. Samtalet är gratis och den som ringer är anonym.

Telefonnummer: 020–55 00 00

Stödlinjen för transpersoner

Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för män som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp. Stödtelefonen är öppen alla dagar kl. 7–21. Samtalet är gratis och den som ringer är anonym.

Telefonnummer: 020–80 80 80

Stödlinjen för män

För hbtqi‑personer som blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld.

RFSL Stödmottagning

Du kan kontakta socialtjänsten i den kommun du är folkbokförd i. De insatser som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta personer varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också förmedla kontakt med lokala jour­verksamheter och bistå med tillfälligt skyddat boende.

Vårdguiden 1177 har bland annat information för dig som utsatts för våld i nära relationer.

Att bli utsatt för våld i nära relationer, 1177

Du ska alltid ringa 112 om du behöver akut hjälp.

Polisens informations­sida om brott i nära relationer.

Utsatt för brott, Polisen

En stödlinje för dig som utsatts för hot, kontroll eller annat våld för att skydda familjens heder. Stödtelefonen är öppen varje dag, dygnet runt. Samtalet är gratis och den som ringer är anonym. Alla oavsett ålder kan ringa eller chatta.

Telefonnummer: 020-57 70 70

Rätt att välja

Information för dig som är utsatt och till dig som vill lära dig mer om hedersförtryck.

För dig som är yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och konsultation i frågor som rör heders­relaterat förtryck finns en stödtelefon.

Telefonnummer: 010–223 57 60

Är du utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck, NSHRV

Jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Samtalet syns inte på din telefon­räkning. Glöm inte att om du inte vill att telefon­numret ska synas i listan på senast uppringda nummer i mobil­telefonen behöver du ta bort numret från listan.

Telefonnummer: 020–52 10 10

Terrafem

GAPF är en stöd­telefon för dig som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Telefonnummer: 070–000 93 28

Riksorganisationen GAPF

Erbjuder stöd om du utsatts för brott.

Brottsofferjouren

Roks och Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor.

Roks

Unizon

För vålds­utsatta kvinnor med erfarenheter av missbruk och prostitution. På Qjouren ställs inga krav på drog­frihet för den kvinna som söker stöd, skydd och information om sina rättigheter.

Q-jouren

Som student tillhör du alltid den studenthälsa som är knuten till ditt lärosäte, och det är dit du kan vända dig om du behöver stöd. Studenthälsan kan finnas på campus eller i andra lokaler – på hemsidan hittar du både kontaktuppgifter och besöksadress.

Studenthälsa

Rädda barnen

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Men så ser tyvärr inte verkligheten ut. Rädda Barnen kämpar för att alla barn ska få en uppväxt fri från våld och övergrepp – i Sverige och runt om i världen.

Stöd och kunskap om barn, Rädda barnen

Brottsofferguiden

En guide från Brottsoffermyndigheten för dig som utsatts för brott.

Brottsofferguiden

Kronofogdemyndigheten

Här kan du läsa mer om hur Kronofogdemyndigheten arbetar mot ekonomiskt våld och vilket stöd de kan erbjuda.

Se det ekonomiska våldet, Kronofogden

Här kan du läsa mer om stöd för den som är utsatt för våld, anhörig eller våldsutövare.

Stöd till dig som är våldsutsatt, anhörig eller våldsutövare, Jämställdhetsmyndigheten

 

Publicerad: 2026-06-08
Hjälpte den här sidan dig?