Hoppa till innehåll

2020-04-21

Allt fler studerande väljer att ta studielån

Svenska studerande tar studielån i allt högre utsträckning. Den så kallade lånebenägenheten har höjts från 66,9 procent 2011 till 72,3 procent under 2019. Ökningen är extra tydlig bland män, visar CSN:s nya årsrapport.

Med lånebenägenhet menas hur många av dem som tar studiemedel som även tar studiemedlens lånedel.
- Lånebenägenheten ökar mer bland män än bland kvinnor. Den är också högre bland män, drygt 74 procent, jämfört med kvinnor som hade en lånebenägenhet på knappt 71 procent. En bidragande orsak till att lånebenägenheten ökar är att fler studerande nu är i åldern 25–34 år än tidigare. Det är i dessa åldrar det är vanligast att låna, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.

Högre lånebenägenhet bland högskolestuderande

Vuxenstuderande på grundskole- eller gymnasienivå har väsentligt lägre lånebenägenhet än de som studerar på eftergymnasial nivå eller utomlands.
- En förklaring till att studerande på grundskole- och gymnasienivå förhållandevis sällan väljer att låna är att många studerande i den gruppen får studiemedel med den högre bidragsnivån. Det gör att fler kan klara sig ekonomiskt utan att ta lån. Även studerandes sociala bakgrund och deras bedömning av de framtida inkomsterna kan ha betydelse, säger Carl-Johan Stolt.

Fler får tilläggsbidrag

CSN konstaterar även i årsrapporten "Studiestödet 2019" att antalet studerande som fick tilläggsbidrag ökade med 9 000 personer till 96 700. Tilläggsbidrag ges till studerande med barn. En studerande med två barn kan exempelvis få 1 020 kronor vid fyra veckors heltidsstudier.
- Under 2019 var det 80 procent av dem som fick tilläggsbidraget kvinnor. Könsfördelningen bland dem som får tilläggsbidrag har bara förändrats marginellt under de år som bidraget har funnits, säger Carl-Johan Stolt.

Skuldsättningen högre

Den 1 januari 2020 blev 81 500 personer återbetalningsskyldiga för sina lån. Den genomsnittliga skulden för de nya återbetalningsskyldiga låntagarna var 168 400 kronor, vilket är en ökning med 4 000 kronor jämfört med 2019. De 1 605 000 låntagarna med studielån hade en samlad studieskuld på 231,8 miljarder kronor.
- Totalt betalade låntagarna in 92,1 procent av det debiterade årsbeloppet under 2019, vilket är en högre andel än under 2018. För dem som är bosatta i Sverige var det inbetalade beloppet 94 procent av det debiterade beloppet och för dem som är bosatta utomlands var den inbetalda andelen 75,2 procent. I båda fallen ökade andelen som betalades in jämfört med 2018, säger Carl-Johan Stolt.

Läs rapporten Studiestödet 2019

För mer information: Carl-Johan Stolt, analytiker CSN, 070-341 85 14.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 076-119 65 51.

Hjälpte den här sidan dig?

Lämna synpunkter

Lämna gärna dina synpunkter på webbplatsen. Observera att vi inte kan svara på din kommentar.

Du kan inte ställa frågor om ditt personliga ärende här, då ska du i stället gå till sidan Kontakta oss.

Om du anger personuppgifter kommer vi att behandla dem enligt dataskyddsförordningen. Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter.

eller