Rapporter

Majoriteten av de drygt 100 000 elever som varje år lämnar gymnasieskolan kommer förr eller senare att inleda högre studier. En del av dem använder studiemedlens lånedel, medan andra avstår från att ta studielån. I den här artikeln undersöker vi hur tidpunkten för den eftergymnasiala studiestarten påverkar lånebenägenhet och skuldsättning.

Gör det högre bidraget att fler personer börjar studera? Det är den huvudsakliga frågan vi besvarar i den här rapporten, som är en redovisning av ett regeringsuppdrag. Vi undersöker också hur det högre bidraget utvecklats över tid, vilka som använder det och hur utvecklingen på arbets­marknaden ser ut för dem som studerat med det högre bidraget.

Antalet utlandsstuderande med studiemedel har minskat med nästan en femtedel de senaste 25 åren. Populära länder som Storbritannien och USA tappar studerande, medan andra länder inom EU ökar i popularitet. Vad kan det bero på? I den här artikeln tittar vi på nuläget och utvecklingen över tid för utlandsstuderande med studiemedel.

Antalet studerande med studiemedel ökade under 2024. Däremot minskade den andel studiemedelstagare som tar studielån, för första gången sedan 2011. Under året fick 12 400 personer omställningsstudiestöd utbetalt. De flesta studerade på yrkeshögskola eller på universitet och högskola.

Den tidsperiod under vilken låntagarna använder studiemedel blir i genomsnitt allt längre, vilket vid sidan om höjda lån- och bidragsbelopp är en förklaring till att studieskulderna ökar bland nya återbetalare.

Sedan den 1 januari 2023 finns det nya omställningsstudiestödet. Den här rapporten beskriver vilka som beviljades stödet jämfört med dem som ansökte om det, stödets påverkan på det ordinarie studie­stödssystemet, studieprestationerna, anknytningen till arbetsmarknaden före och efter studierna, vilken påverkan yttranden från omställningsorganisationer har på CSN:s beslut, samt beskriver andra erfarenheter från de två första åren med omställningsstudiestödet.

Rapporten är svar på ett regeringsuppdrag om att följa utvecklingen av det nya omställningsstudiestödet.

Nästan två miljoner personer har en studieskuld hos CSN. Hur ser skuldutvecklingen ut över tid? Och har utvecklingen sett olika ut för olika grupper? I denna artikel tittar vi på hur studieskulderna för nya återbetalare förändrats och vad som kan förklara förändringarna.

Gruppen högskolestuderande med studiemedel rymmer många undergrupper, med varierande förutsättningar. En del har utöver studiemedlen även en inkomst från arbete. Några tar inte studielån, utan använder bara studiemedlens bidragsdel. Vissa studerande har ekonomiskt ansvar för barn. När det gäller högskolestuderandes inkomster, utgifter och upplevelser av sin situation ser vi därför tydliga skillnader, beroende på hur resultaten delas upp. En tydlig slutsats är att studerande över 35 år har en mer ansträngd ekonomisk situation än yngre studerande.

Vad gjorde de som slutade gymnasieskolan läsåret 2019/20 till och med vårterminen 2023? Följde de sina planer eller tog de andra vägar? CSN har tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) följt upp en enkätundersökning från 2019. Rapporten är den tredje och sista som baseras på undersökningen.

CSN lämnar i denna promemoria förslag till ändringar i lagen (2022:856) och förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd som möjliggör en förenklad administration och en högre grad av automatiserad prövning hos CSN.

Det totala antalet studerande med studiemedel minskade med 6 procent under 2023. Lånebenägenheten ökade, medan återbetalningsgraden minskade marginellt. De nya återbetalarnas skulder ökade kraftigt under året. Fler återbetalare ansökte också om att få sina årsbelopp nedsatta med hänsyn till sin inkomst. Totalt hade nästan 1,8 miljoner personer en studieskuld vid utgången av 2023.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.

CSN har haft i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten redan har vidtagit och vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta inom ramen för gällande bestämmelser för att säkerställa att utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier är korrekta. En utgångspunkt för uppdraget har varit att förskottsutbetalningar bör kunna begränsas i högre utsträckning. CSN ska också redovisa vilka konsekvenser åtgärderna får, särskilt när det gäller möjligheten att bedriva utlandsstudier. Nedan presenteras redovisningen på uppdraget.

Antalet personer som har skuldsanering hos Kronofogden har tredubblats sedan 2010. Många av CSN:s låntagare som haft skuldsanering har fortfarande en studieskuld kvar efteråt. I den här artikeln undersöker vi hur den fortsatta återbetalningen av studielån ser ut för dessa personer. Betalar de enligt plan? Får de kronofogdekrav igen? Vilka är det som fortsätter ha betalningsproblem även efter skuldsaneringen?

Det har blivit allt vanligare att studera lite längre fram i livet. I jämförelse med en genomsnittlig studerandegrupp sticker studerande i högre ålder ut på vissa sätt. En stor skillnad är till exempel att förhållandevis få studerande i åldern 47–60 år använder studiemedel – men andelen som gör det ökar. Andra skillnader är att andelen kvinnor är särskilt hög bland äldre studerande och att många av dem får ekonomiskt stöd av sin partner.

Utlandsstuderande på högskola har ofta högre utgifter än högskolestuderande i Sverige. Boendekostnader och terminsavgifter är två stora utgiftsposter, men hur höga utgifterna är beror till stor del på studietyp och på var i världen man studerar. Tre av fyra utlandsstuderande tar merkostnadslån utöver grundlånet. Förhållandevis många använder också sparade medel eller får stöd från föräldrar för att klara ekonomin. En klar majoritet av de utlandsstuderande har en positiv bild av sin studiesituation.

Många sökande får avslag på sin ansökan om omställningsstudiestöd. Men varför får de avslag? En granskning visar att de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om omställningsstudiestöd är knutna till längden på den utbildning som stödet sökts för.

Beslut om det nya omställningsstudiestödet fattades i juni 2022. Omställningsstudiestödet kunde sökas från och med den 1 oktober 2022 och lämnas för studier som bedrevs från och med januari 2023. CSN har fått i uppdrag att följa utvecklingen av det nya studiestödet. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget.

Körkortslån är ett statligt lån som ges för körkortsutbildning till den som uppfyller vissa villkor. Men vilka är det som använder körkortslånet? Leder körkortslånet till körkort och leder körkortet i förlängningen till ett arbete? Det är några av de frågor som undersöks i denna rapport.

Under covid-19-pandemin gjorde regeringen flera tillfälliga justeringar i CSN:s regelverk. Till exempel höjdes tilläggslånet, inkomstprövningen slopades tillfälligt och studerande fick under vissa förutsättningar behålla sitt studiestöd trots att studierna blivit inställda.

Ledde de olika regelförändringarna till den effekt som önskades? Det resonerar vi om i rapporten där också samtliga regeländringar beskrivs. Vi tar också upp CSN:s erfarenheter av att genomföra åtgärderna.

I och med avmattningen av covid-19-pandemin minskade antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd under 2022. Antalet utländska medborgare med studiemedel minskade kraftigt. Lånebenägenheten ökar, liksom det totala antalet låntagare med en studieskuld hos CSN. Samtidigt är återbetalningsgraden hög. Det är några av slutsatserna från rapporten Studiestödet 2022.

Ett av målen med studiestödet är att det ska vara samhällsekonomiskt hållbart över tid. Det är alltså viktigt att de pengar som lånas ut också betalas tillbaka. Men det finns stora skillnader i återbetalningsgraden mellan låntagare bosatta i Sverige och låntagare bosatta utomlands. Skillnaden i återbetalningsgrad kan bero på många olika saker. I denna artikel presenteras några faktorer som påverkar återbetalningen på övergripande nivå.

Var fjärde studerande med studielån bedöms ha rätt till kompletterande tilläggslån. Av dem tar nästan varannan studerande tilläggslån. Äldre studerande, studerande med barn och studerande med en hög tidigare inkomst hör till de som ofta tar tilläggslån.

De som studerar med tilläggslån får högre studieskulder och högre årsbelopp att betala efter studierna, jämfört med de som studerar utan tilläggslån. Trots detta klarar de av återbetalningen av studieskulder förhållandevis bra.

Det här är några av resultaten från rapporten Användning och återbetalning av tilläggslån.

Nya återbetalare får betalningspåminnelser i högre grad än befintliga låntagare och framförallt är det vanligt att de nya återbetalarna får en påminnelse på sin första betalning. Av dem som fått en påminnelse på första betalningen har nästan en tredjedel fått något belopp överfört till Kronofogden under året.

Överlag har de nya återbetalarna något lägre inkomster än de som är återbetalningsskyldiga sedan tidigare. Det är dock en låg andel som helt saknar inkomster och en klar majoritet har förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla redan det år de blir återbetalningsskyldiga. Det verkar därmed vara ovana snarare än oförmåga som ligger till grund för en stor del av de nya återbetalarnas betalningsproblem.

Det har nu gått drygt tio år sedan det blev möjligt för CSN att säga upp studielån till omedelbar betalning. Regeländringen har gjort det effektivare för CSN att driva in fordringar från låntagare som missköter sina betalningar. Vid ingången av 2021 hade nästan 2000 låntagare minst ett uppsagt lån att betala med en total skuld på över 800 miljoner kronor. Män är överrepresenterade och flest låntagare med uppsagda lån bor i USA.

Studerande på yrkeshögskola lyckas ofta med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot har de svårt att få studiemedlen att räcka till, eftersom de i genomsnitt är äldre och därmed ofta har höga boendekostnader och ekonomiskt ansvar för barn. Långa praktikperioder kan också göra det svårt att arbeta parallellt med studierna.

Tre fjärdedelar av de studerande på yrkeshögskola mår bra eller mycket bra. De flesta studerande på yrkeshögskola upplever viss stress, men det är mer ovanligt att ha svårare hälsobesvär med till exempel huvudvärk eller nedstämdhet.

Komvux- och folkhögskolestuderande med studiemedel på rundskole- och gymnasienivå har i genomsnitt 13 800 kronor i inkomst och 13 600 kronor i utgifter en genomsnittlig studiemånad. Studiestödet utgör den största delen av de studerandes inkomster, medan kostnader för boende utgör den största utgiftsposten. Valet att ta studielån tycks ofta vara kopplat till utgifter för boendet. Lägst marginaler har studerande som är ensamstående.

Antalet ansökningar om körkortslån minskar för tredje halvåret i följd. Även antalet personer som får sin första utbetalning av körkortslån minskar.

Av dem som tog körkortslån tidigt är det cirka 40 procent som klarat kunskapsprovet och drygt 30 procent som klarat körprovet. Det senaste halvåret är det en lägre andel som klarat proven vilket främst beror på att man inte hunnit så långt i sin körutbildning. Från första utbetalningen tar det i genomsnitt cirka fem månader till att personen klarat kör- respektive kunskapsprovet.

När det så kallade fribeloppet tillfälligt avskaffades ökade studerandes genomsnittliga inkomster. Inkomsterna ökade framför allt bland personer som började studera efter att inkomstprövningen slopats medan de ökade mer beskedligt bland dem som redan studerade. Den andel av studiemedelstagarna som arbetade i vård- och omsorgssektorn ökade med en procentenhet. Den totala kostnaden för reformen har beräknats till 800 miljoner kronor för 2020. Detta och mycket mer framgår av CSN:s återrapportering av regeringsuppdraget om det tillfälligt slopade fribeloppet.

Det är fler som studerar med studiemedel än någonsin tidigare och antalet studer­ande med studiemedel i Sverige ökar på samtliga utbildnings­nivåer. Det är även fler som studerar med studiestartsstöd och antalet studerande med studie­­­hjälp för gymnasiestudier ökar. Däremot fortsätter en flerårig minskning av antalet studerande med studiemedel för studier utomlands.

Utbetalningarna under 2021 uppgick till sammanlagt 45,2 miljarder kronor. Totalt betalade låntagarna in 92,6 procent av det debiterade årsbeloppet, vilket är en liten ökning. Även återbetalningsgraden, alltså andelen inbetalt av debiterat belopp, ökade något. Om detta och mycket mer kan du läsa i CSN:s årsrapport för 2021.

I oktober 2021 fick CSN i uppdrag av regeringen att ta fram en ny modell för beräkning av räntan på studielån. I uppdraget ingick även att lämna förslag på hur en ny återbetalningstid ska kunna beräknas för att motverka de ökade kostnadernas inverkan på låntagarens privatekonomi. Uppdraget består av två delrapporter.

Antalet ansökningar om körkortslån fortsätter att minska och har nu minskat två halvår i följd. Även antalet personer som får sin första utbetalning av körkortslån minskar. Under det andra halvåret 2021 minskade antalet som fick sin första utbetalning av körkortslån med knappt 500 personer jämfört med första halvåret 2021.

Av dem som tog körkortslån tidigt är det cirka 40 procent som klarat kunskapsprovet och drygt 30 procent som klarat körprovet. Det senaste halvåret är det en lägre andel som klarat proven vilket främst beror på att man inte hunnit så långt i sin körutbildning. Från första utbetalningen tar det cirka fem månader till att personen klarat kör- respektive kunskapsprovet.

Per den 31 december 2021 hade 15 400 körkortslåntagare en skuld till CSN, i genomsnitt var skulden cirka 9 800 kr per person. Under 2021 var det drygt 700 personer som fick hel eller delvis nedsättning av lånet och drygt 1 000 personer fick sitt lån uppsagt på grund av att de inte påbörjat sin återbetalning.

Vad gjorde de som slutade gymnasieskolan läsåret 2019/20 under hösten 2020? CSN har tillsammans med Universitets- och högskolerådet (UHR) följt upp en enkätundersökning.

Av dem som gick ut gymnasieskolan läsåret 2019/20 började 54 procent arbeta, 38 procent gick vidare till studier och 8 procent saknade sysselsättning. Av dem som började studera var studier vid högskolan vanligast, följt av studier vid komvux. De som började arbeta valde oftast att arbeta inom handel, följt av vård och omsorg. Bland dem som i enkäten förklarade att de inte ville ta studielån och fortsatte till högskolan, var det ändå 46 procent som tog lån. Det är alltså en relativt stor andel av dem som säger sig inte vilja ta studielån som ändå tar lån, när frågan ställs på sin spets.

Antalet personer som får hemutrustningslån utbetalt har nästan halverats jämfört med 2019, vilket beror på att färre söker och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Samtidigt ökar andelen lån som slutbetalas även i år. Det innebär att det totala antalet hemutrustningslån minskar.

Det är fortfarande fler män än kvinnor som söker och beviljas hemutrustningslån, men andelen kvinnor har ökat till 48 procent. Låntagarna blir samtidigt allt äldre. Fler än åtta av tio söker lånet för omöblerad lägenhet.

Av de komvux- och folkhögskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 70 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en förhållandevis kraftig ökning jämfört med föregående undersökning (2017).

Fribeloppet för inkomst är avskaffat under 2021. Drygt var tredje studerande arbetar parallellt med studierna. Det är mer vanligt med arbete bland män än bland kvinnor.

Jämfört med tidigare undersökningar har studiesituationen försämrats förhållandevis kraftigt i denna undersökning, till stor del beroende på många fler behövt studera på distans under covid-19-pandemin.

Högskolestuderande med studiemedel har i genomsnitt 12 700 kronor i månadsinkomst och 10 700 kronor i utgifter per månad under studietiden. Studiestödet utgör den största delen av inkomsten medan kostnader för boende är den största utgiftsposten. Tre av fyra studerande uppger att de har inkomster som täcker utgifterna varje månad. Andelen med tillräckliga
inkomster har ökat de senaste åren, sannolikt till följd av att fler än tidigare väljer att nyttja studiemedlets lånedel. Äldre studerande, studerande med barn samt studerande med utländsk bakgrund har ofta en mer ansträngd ekonomisk situation än andra studerande.

Det finns en rad faktorer som påverkar behovet av utbildning under livets gång. Vi har undersökt hur vanligt det är att återgå till studier efter att man blivit återbetalningsskyldig på sitt studielån. Ungefär tre av tio som avslutade sin eftergymnasiala utbildning innan år 2005 återgick till studier på högskola, universitet eller yrkeshögskola någon gång före år 2018. Kvinnor återgår till studier oftare än män. Ungefär hälften av dem som påbörjade nya studier bytte utbildningsinriktning mellan sin första och sin andra studieperiod.

I denna artikel undersöker vi hur pandemin påverkade återbetalningen av studielån under 2020. Under året ökade antalet personer som fick rätt att betala mindre på sina studielån med 13 procent jämfört med 2019. Det beror främst på att fler låntagare fortsatte att studera under 2020, och fick rätt att betala mindre av den anledningen. Även antalet personer som blev beviljade att betala mindre med hänsyn till sin inkomst eller synnerliga skäl ökade. Trots pandemin ökade den så kallade återbetalningsgraden, och antalet låntagare hos Kronofogden minskade.

Av de högskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Förändringarna i förhållande till tidigare år är små. Av dem som studerar med både bidrag och lån är det 37 procent som bedömer att studiemedlen täcker samtliga deras levnadsomkostnader.

Fribeloppet för inkomst är avskaffat under 2020. Andelen av studiemedelstagarna som arbetade vid sidan av studierna var 43 procent 2017 och nu anger 48 procent att de arbetar vid sidan av studierna. Kvinnor arbetar oftare än män parallellt med studierna.

CSN:s undersökning visar att studerande mår sämre än tidigare. Resultatet visar att bland studerande med studiemedel upplever 58 procent att de mår bra eller mycket bra. Det är en försämring av resultatet med 9 procentenheter jämfört med 2017 års undersökning. Stress, trötthet och ängslan, oro eller ångest är vanliga hälsobesvär bland studerande. De som studerar med studiemedel upplever att studiesituationen mer än den ekonomiska situationen påverkar de upplevda hälsobesvären.

I den här rapporten redovisar CSN resultat som tyder på att andra faktorer än studiestödet har mycket stor betydelse för studerandes etablering på arbetsmarknaden. Studerandes ålder, yrkesämnen eller teoretiska ämnen och etableringen före studierna är alla faktorer som har stor betydelse.

Den som studerar utomlands kan, utöver studiebidrag och studielån, söka så kallade merkostnadslån. I denna artikel undersöker vi vilka utlandsstuderande som tar merkostnadslån. Resultaten visar bland annat att merkostnadslån är vanligast i länder där många studerar vid utbildningar med höga undervisningsavgifter. Äldre använder merkostnadslån i högre utsträckning än yngre. Män och kvinnor använder merkostnadslån i ungefär samma utsträckning.

I en enkätundersökning som riktade sig till ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av gymnasieleverna börjar ungefär 46 procent att studera på högskolan inom tre år. Det innebär att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier. Den myndighets­gemensamma rapporten, ett gemensamt projekt mellan CSN, UHR och UKÄ, visar också att många ungdomar har bristande kunskaper om studiemedels­systemet och att det i en del fall tycks finnas ett samband mellan kunskaperna om studiemedel och planerna att studera vidare vid universitet och högskola.

Utifrån ett regeringsuppdrag har CSN följt upp satsningen på att ge högre bidraget till studerande från introduktionsprogram. Det första halvåret fick 3 200 studerande från introduktions­program det högre bi­draget utbetalt. Ett år senare hade siffran mer än fördubblats. Av de studerande från introduktionsprogram med högre bidrag är merparten 20 eller 21 år och 80 procent är män. Samtidigt som det högre bidraget infördes 1 juli 2018 tillkom den nya gymnasielagen. Den medförde att det tillkom en stor studerandegrupp, där många motiverats till studier av möjligheten att få förlängt uppehållstillstånd.

Ungefär en fjärdedel av dem som läser kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med studiemedel hade inte börjat studera utan det högre bidraget. Det visar en ny uppföljning som CSN lämnat till regeringen. Under andra halvåret 2019 studerade knappt 1 000 personer med det högre bidraget för KPU. Det är en ökning med cirka 700 studerande per halvår sedan stödet breddades den 1 juli 2018.

Studiestartsstödet infördes den 1 juli 2017. CSN har nu på regeringens uppdrag följt upp utvecklingen till och med 2019. Resultatet visar att antalet studerande med studiestartsstöd ökar, trots att budgeten för stödet har minskat. Ungefär hälften av dem som studerar med studiestartsstöd hade inte börjat studera utan detta stöd.

Studerande påtalar ibland att veckorna med studiemedel inte räcker för långa utbildningar eller för omskolning. Vi har därför undersökt hur vanligt det är att studerande når maxgränsen för antalet studiemedelsveckor, och vad som kännetecknar dem som använder alla veckorna. Rapporten visar att det är cirka 1,3 procent av alla som studerar med studiemedel på eftergymnasial nivå respektive år som använder alla studiemedelsveckor. Andelen som använder samtliga veckor är högst på läkarprogrammet.

Körkortslånet introducerades den 1 september 2018. Lånet syftar till att underlätta för arbetslösa att ta körkort, något som i sin tur förväntas förbättra deras position på arbetsmarknaden. För att få en bild av vilka som använt körkortslånet under det första året har CSN genomfört en enkät­undersökning. Enkäten riktades till samtliga låntagare som beviljats körkortslån och fått minst en utbetalning. I denna artikel presenteras några resultat från undersökningen.

Vad kännetecknar studerande som studerar utan studiemedel? Det är tydligt att oavsett skolform bedrivs deltidsstudier och distansstudier förhållandevis ofta utan studiemedel. Det är även tydligt att ålder och om den studerande har svensk eller utländsk bakgrund är faktorer som påverkar andelen som studerar utan studiemedel. Hur man finansierar sina studier varierar också inom olika skolformer.

Det finns stora könsskillnader både i hur studiestödet nyttjas och hur det återbetalas. Det är till exempel fler kvinnor än män som studerar med studiemedel, men det är vanligare att män tar studielån. Samtidigt betalar kvinnor tillbaka sina studielån i högre grad än män och det är mindre vanligt att kvinnor får krav överförda till Kronofogden, trots att män generellt har högre inkomster.

Är det fler nu än tidigare som studerar i äldre år och hur ska studiestödet utformas för dem som är äldre? Det är några av de frågor som tas upp i rapporten och i den mer kortfattade artikeln "Det livslånga lärandet och studiestödet". Och ja, det är fler äldre nu än tidigare som studerar med studiestöd. Men majoriteten av dem studerar trots det utan att ansöka om studiemedel.

Studerandes socioekonomiska bakgrund avgör om de väljer att studera utomlands. Utlandsstuderande har i högre grad föräldrar med höga inkomster och lång utbildningsbakgrund. Och studiemedlet är viktigt för gruppen. Det visar en studie från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och Universitets- och högskolerådet (UHR).

CSN har studerat låntagare som inte betalat klart sitt annuitetslån innan de fyllt 60 år. Låntagare i den här gruppen ofta små skulder kvar på sitt lån. Men de kan ändå ha höga årsbelopp i slutet av sin återbetalningstid. Åldersavskrivning sker inte för årsbelopp för de tre sista betalningsåren, om dessa är obetalda.

CSN har tittat närmare på hur nedsättningsreglerna
fungerar för låntagare som är över 50 år. Resultatet visar att de äldsta låntagarna oftare ansöker om nedsättning. Tydligt är också att äldre låntagare betalar bättre efter att de fått nedsättning. CSN konstaterar även att många i gruppen har möjlighet att ansöka om nedsättning, men de gör det inte.

De flesta komvuxstuderande som får avslag studerar i någon form efter avslaget, och framför allt yngre studerande fortsätter sina studier. Det visar CSN:s undersökning om vad som händer efter ett avslag. De som oftast slutar att studera efter avslaget är män i åldern 35 år eller äldre som sökte studiemedel för att studera på grundskolenivå.

Den 1 juli 2018 utökades möjligheten att få det högre bidraget inom studiemedlen för studier på en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). CSN har på regeringens uppdrag följt upp den utvidgade satsningen. Uppföljningen visar att antalet studerande som får det högre bidraget för KPU har ökat markant. I och med förändringen har studerandegruppen dessutom förändrats, exempelvis genom att andelen kvinnor har ökat.

Många tycker att studiemedlen är för låga och skulle vilja
ha mer pengar. Andra tycker att de är lagom. Men vad är
studiemedlen värda? I den här artikeln ger vi två olika perspektiv på studiemedlens värde. Ett är att jämföra studiemedlen med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) i fast penningvärde. Ett annat sätt är att fråga studerande som har studiemedel om hur långt de tycker att pengarna räcker.

Flyktingar som studerar på gymnasiet med studiehjälp har ett större behov av ekonomiskt stöd från CSN. Utländska medborgare har högre frånvaro än svenska medborgare, det senaste läsåret ökade frånvaron hos flyktingar. Andelen betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten var störst hos utländska medborgare, men kvinnliga flyktingar hade lägst andel betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten oavsett medborgarskap och kön. En högre genomsnittlig ålder förklarar till stor del skillnaden mellan utländska medborgare och svenska medborgare avseende ogiltig frånvaro, återkrav och betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.

Hemutrustningslån kan ges till flyktingar och vissa andra som nyligen beviljats uppehållstillstånd. Lånet är till för inköp av möbler och köksutrust­ning. 12 000 personer fick hemutrustningslån under år 2018. Det är en minskning med 42 procent jämfört med 2017. Utvecklingen beror framför allt på att antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun har minskat. De flesta som söker hemutrustningslån gör det relativt omgående efter att de tagits emot i en kommun.

Totalt har CSN cirka 93 000 låntagare med hemutrustningslån och sedan hemutrustningslånet infördes 1991 har totalt 3,9 miljarder kronor betalats ut.

En uppföljning av studiestartsstödet visar nu att 4 900 personer studerade med stödet under 2018 och de använde 28 procent av de medel som regeringen avsatt för studiestartsstöd. Av de studerande var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Ungefär 65 procent var utländska medborgare.

Små kommuner rekryterar fler i förhållande till sin budget än stora. CSN:s uppföljning har nu lämnats till regeringen.

Det vanligaste landet för svenska utlandsstuderande är USA. Men en allt högre andel väljer att studera utomlands i asiatiska länder, som till exempel Japan eller Singapore. Anledningarna till varför studerande åker utomlands för att studera är många. Men för de flesta är anledningen att man planerar för en internationell yrkeskarriär. Utbildningen är därför av stor betydelse vid valet av studieland. I denna artikel kan du bland annat få information om utlandsstuderande, vilka studieländer som är vanligast och varför man väljer att studera utomlands.

CSN har i regleringsbrevet fått i uppdrag att kartlägga vilka försörjningskällor som utrikes födda kvinnor har använt sig av under sina studier och beskriva hur dessa samspelar med bestämmelserna inom studiestödssystemet, inklusive hur det påverkar de ekonomiska förutsättningarna för utrikes födda kvinnor att studera. I arbetet med uppdraget har CSN samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

CSN har analyserat användningen av studiemedel 2012-2016. Undersökningen fokuserar på vad som påverkar andelen som använder studiemedel och hur det ser ut inom olika utbildningsformer. Inom komvux, till exempel, har andelen som har studiemedel minskat över tid. Denna utveckling förklaras av att grupper som mer sällan nyttjar studiestödet, exempelvis studerande som läser på distans, har blivit större i relation till samtliga studerande inom komvux.

CSN har följt upp satsningen på att ge högre bidraget till studerande på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterade ämnen eller teknik. Sedan den 3 augusti 2015 har det varit möjligt att beviljas studiemedel med den högre bidragsnivån för dessa utbildningar. Sedan införandet har över 800 KPU-studerande fått studiemedel med det högre bidraget och det har betalats ut ungefär 17 mnkr per år. CSN bedömer att det högre bidragets rekryterande effekt till KPU-utbildning har varit måttlig.

Högskolestuderande tar studielån i högre utsträckning än studerande på komvux. Män tar oftare studielån än kvinnor. CSN har i en ny artikel tittat på fakta och tidigare undersökningar om vad som påverkar de studerandes val att ta studielån, så kallad lånebenägenhet. Tydligt är att utbildningsnivå och inkomstnivå påverkar lånebenägenheten men även ekonomisk oro och regelverket för studiestödet.

Det är mest unga personer som studerar med studiestöd vid så kallade Community Colleges i USA. Många av dem fortsätter till en högre utbildning efteråt. Deras studieskuld blir i genomsnitt högre än för andra studerande i utlandet. CSN har tittat närmare på den aktuella studerandegruppen i en registerstudie och även intervjuat personer som studerat på de aktuella utbildningarna 2012-2013.

Bristande kännedom om samhället och språksvårigheter är de främsta anledningarna till att personer med utländsk bakgrund väljer att inte ta studielån. Det visar en undersökning där CSN har djupintervjuat 20 personer. Undersökningens resultat visar också att kulturella faktorer kan påverka utnyttjandet av studielån. I Sverige finns en lång en tradition av att ta studielån. Studerande med utländsk bakgrund har ofta ett annorlunda synsätt.

Studiestartsstöd är ett nytt studiestöd som infördes den 1 juli 2017. I ett regeringsuppdrag redovisar CSN utfallet för 2017. CSN:s redovisning visar bland annat att fem procent av medlen för studiestartsstödet användes och att 803 personer studerade med studiestartsstöd under 2017.

För sjätte gången sedan år 2007 har CSN undersökt studerandes upplevelse av sin situation. Fokus har varit på ekonomi, hälsa och studiesituation. Några av undersökningens resultat är bland annat att den nedåtgående trenden för upplevelse av sin studiesituation, hälsa och studieekonomi fortsätter. De flesta studerande tror dock på en ljus framtid. Majoriteten av de studerande upplever också att de mår bra. För fyra av tio täcker studiemedlen levnadsomkostnaderna.

Antalet låntagare som får påminnelseavgift har minskat kraftigt sedan avgiften höjdes den 1 januari 2015. Yngre låntagare får enstaka påminnelseavgifter under ett år medan äldre får det vid upprepade tillfällen.

CSN har följt upp den reform som genomfördes den 1 juli 2015 inom studiemedel utland. Då infördes ett system med samma studiemedelsbelopp som i Sverige, men med nya individuella möjligheter att ta merkostnadslån.

Resultatet visar att studerande i utlandet blivit mer nöjda med ekonomin sedan 2015. Däremot syns ännu inga tecken på att fler väljer utbildningar av erkänt hög kvalitet, något som var ett av syftena med regeländringarna 2015. De upptäckta bidragsbrotten har ökat.

CSN har tillsammans med SCB skrivit en rapport om hur det går för utlandsstuderande efter studierna. Resultaten visar att de som har studerat utomlands är sysselsatta i lägre grad än de som enbart studerat i Sverige. Utlandsstuderande har däremot högre genomsnittliga inkomster än studerande i Sverige. De har också betydligt högre studieskulder. De som har studerat utomlands som utbytesstuderande utmärker sig positivt. Utbytesstuderande är etablerade på arbetsmarknaden i högre grad än andra studerandegrupper, har högst inkomster och är mycket bra på att betala tillbaka på studielånen.

I en registerstudie kommer CSN fram till att lånebenägenheten varierar ganska mycket mellan studerande med olika bakgrund och förutsättningar. Analysen visar bland annat att studienivå och inkomst är viktiga faktorer för att förklara lånebenägenheten. Vidare är studiernas omfattning av stor betydelse, liksom studerandes bakgrund. Familjesituation, ålder och kön spelar roll, men i något mindre utsträckning.

På regeringens uppdrag har CSN analyserat återbetalningen av studielån från låntagare som är bosatta utomlands. Analysen visar att låntagare som bor utomlands betalar in en betydligt lägre andel av de belopp som debiteras än låntagare som bor i Sverige, men att andelen som betalas in ökar. Det framkommer också att det finns faktorer som innebär högre risk för att låntagarna inte betalar som de ska, bland annat höga årsbelopp, låg utbildningsnivå, att låntagarna har flera lån, hög ålder och bosättning i USA.

Vid en av CSN:s enkätundersökningar år 2015, framkom att de studerande inte längre upplevde en förbättring av sin egna ekonomiska situation, något man upplevt vid liknande undersökningar sedan 2009. För att belysa detta trendbrott har en fördjupad studie skulle genomförts. Tio intervjuer gjordes under maj till september 2016. Resultatet från denna pekar på att trendbrottets förklaring ligger sannolikt i förändringar i de inkomstförstärkningar som de studerande har vid sidan av studiestödet, exempelvis inkomster från extra arbete, stöd från föräldrar, partners med mera än studiestödet i sig.

Studerande som har föräldrar med låg utbildningsnivå är inte lika nöjda med studieekonomin som studerande vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. En orsak är att studerande från studieovana hem inte tar studielån i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar. Studien visar även att studiemedlen betyder mer för studerande med föräldrar med lägre utbildningsnivå.