Hoppa till innehåll
Webbplatsen använder kakor
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen.
Läs mer om kakor på csn.se
Tjänsten Betala med kort, för dig som bor utomlands och betalar på ditt lån, är stängd från kl. 23.00 den 27 december. Övriga återbetalningstjänster stängs den 31 december. Den 7 januari är tjänsterna öppna igen. Vi stänger tjänsterna för att räkna ut årsbeloppen för 2019.
Läs mer...

Kortfakta om studiestödet

Studiemedel

Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.

Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden, inte annars. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.

2017 fick 469 400 personer studiemedel. Under ett antal år har rekordmånga fått studiemedel på eftergymnasial nivå. De senaste två åren har den totala mängden med studiemedel minskat något, främst beroende på att antalet studerande minskat i utlandet och på gymnasienivå.

Antal studerande med studiemedel

Utbetalningarna av studiemedel har ökat de senaste åren. Främst beror det på att CSN betalat ut mer pengar i studielån. Att utbetalningarna av lån ökar beror på att lånedelen i studiemedlet höjts, att fler studerande väljer att låna och att fler tagit tilläggslån.

Under 2017 betalades det ut bidrag och lån för totalt 28,4 miljarder kronor. Av detta var knappt 18,1 miljarder lån och drygt 10,4 miljarder bidrag.

Antal studerande med studiemedel i Sverige 2017 - per län

Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.

Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.

Tabell för studerande med studiemedel i Sverige
Antal per län

Län

Antal studerande

Blekinge län

5  797

Dalarnas län

8  863

Gotlands län

2  119

Gävleborgs län

9  944

Hallands län

11  095

Jämtlands län

4  659

Jönköpings län

12  630

Kalmar län

8  174

Kronobergs län

8  033

Norrbottens län

9  212

Saknas

1  502

Skåne län

62  515

Stockholms län

109  231

Södermanlands län

9  416

Uppsala län

23  875

Värmlands län

11  067

Västerbottens län

16  101

Västernorrlands län

7  448

Västmanlands län

10  053

Västra Götalands län

77  906

Örebro län

14  261

Östergötlands län

25  329

Studiemedel i utlandet

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier i utlandet. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.

Under 2017 fick 30 603 personer studiemedel i utlandet. Antalet studerande i utlandet har minskat de senaste åren.

CSN bedömer att det beror på att de årskullar som lämnat gymnasieskolan är mindre än tidigare. Detta påverkar antalet utlandsstuderande eftersom de som studerar i utlandet är jämförelsevis unga.

Antal studerande med studiemedel i utlandet

Antal studerande i olika länder 2017

Det är flest studerande med studiemedel i utlandet i USA och Storbritannien. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar i utlandet med svenskt studiemedel.

Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.

Tabell för studerande med studiemedel utomlands
Antal per land

Land

Antal studerande

Argentina

83

Armenien

4

Australien

1  640

Barbados

165

Bolivia

19

Bosnien och Hercegovina

15

Brasilien

62

Bulgarien

184

Chile

82

Colombia

36

Costa Rica

48

Cypern

13

Danmark

1  605

Dominikanska republiken

3

Ecuador

3

Egypten

59

Estland

16

Filippinerna

12

Finland

246

Frankrike

1  102

Förenade Arabemiraten

39

Georgien

6

Ghana

7

Grekland

64

Grönland

3

Hongkong

292

Indien

38

Indonesien

41

Irak

14

Iran

14

Irland

222

Island

116

Israel

38

Italien

667

Jamaica

4

Japan

871

Jemen

3

Jordanien

34

Kanada

673

Kenya

12

Kina

431

Kosovo

8

Kroatien

67

Kuba

12

Lettland

432

Libanon

37

Litauen

213

Luxemburg

4

Macao

13

Makedonien

9

Malaysia

36

Malta

26

Marocko

15

Mexico

140

Moldavien

13

Monaco

11

Nederländerna

1  040

Nepal

3

Nicaragua

11

Norge

1  042

Nya Zeeland

136

Pakistan

4

Palestina

17

Peru

26

Polen

1  587

Portugal

194

Rumänien

331

Ryssland

56

Saudiarabien

30

Schweiz

486

Serbien

55

Singapore

435

Slovakien

111

Slovenien

17

Spanien

1  571

Storbritannien

5  566

Sudan

3

Sydafrika

67

Sydkorea

402

Syrien

4

Taiwan

224

Tanzania

5

Thailand

164

Tjeckien

360

Trinidad och Tobago

3

Tunisien

5

Turkiet

61

Tyskland

1  124

USA

5  354

Uganda

4

Ukraina

40

Ungern

284

Uruguay

7

Vietnam

17

Zambia

6

Österrike

273

Hur bestäms nivån för studiemedlen?

Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:

- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.

Studiemedel - Belopp 2018

1 vecka

4 veckor

1 månad

Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.

Studiehjälpen på gymnasiet

CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg, inackorderingstillägg och lärlingsersättning.

Antalet personer med studiebidrag ökade 2017 efter flera års minskning. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN bedömer att antalet personer med studiebidrag fortsätter att öka de kommande åren.

Antal studerande med studiehjälp

Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Vid 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

Beloppsutveckling studiebidraget på gymnasiet

Studiebidrag och skolk

CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk.

För att få studiebidrag ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiebidraget. Detta regleras i studiestödslagen.

Vad räknas som skolk?

All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen.

I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.

Hur ser den historiska utvecklingen ut?

De senaste tio läsåren har det skett en ökning av det inrapporterade skolket. En förklaring är CSN:s riktlinjer och praxis har skärpts sedan den 1 januari 2012.

De senaste åren har även andelen med indragna studiebidrag i gruppen utländska medborgare ökat. Det har även fått genomslag på den totala andelen. CSN:s siffror visar även att det är en högre andel elever i storstadslänen som får sitt studiebidrag indraget på grund av skolk.

Skolverket har undersökt orsakerna till skolket på gymnasiet och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.

Hur många skolkar på gymnasiet?

Under läsåret 2017/2018 fick cirka 27 800 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Det var 8,5 procent av totalt cirka 328 000 gymnasieelever som fick studiebidraget det läsåret.

Skolk - Uppdelat på län och kommuner 2017/2018 (excel, 127 kB)

Skolk - Uppdelat på län och kommuner 2017/2018 (pdf, 150 kB)

Skolk - Hela landet och län 2017/2018 (excel, 27 kB)

Skolk - Hela landet och län 2017/2018 (pdf, 51 kB)

Totaluppgifter - Hela landet (excel, 24 kB)

Lånebenägenhet

Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Studiemedelstagarnas benägenhet att ta studielån minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.

Under 2017 tog 71,2 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 1,1 procentenheter sedan 2016 och med 4,3 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst.

Kvinnor och män är olika benägna att ta lån. Under 2017 tog 69,9 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 73,1 procent av männen. Lånebenägenheten ökade med 1,1 procentenheter för såväl kvinnorna som männen, jämfört med 2016.

Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.

Lånebenägenhet andel i procent

Den ekonomiska och sociala situationen för studerande

CSN har till uppgift att följa och analysera studerandes sociala och ekonomiska situation. De senaste tio åren har vi vartannat år gjort en stor enkätundersökning vartannat där vi frågat de studerande om deras situation.

Den senaste undersökningen gjordes hösten 2017. Av de studerande upplever 65 procent att deras studieekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en liten minskning jämfört med tidigare år.

Ett skäl till att många är nöjda är att studiemedlen har höjts flera gånger de senaste åren. Att andelen som tycker att ekonomin är god ändå har minskat kan bero på att en lägre andel av de studerande än tidigare anger att de får ekonomiskt stöd från en partner eller från sina föräldrar.

Studerande med barn upplever en sämre ekonomisk situation, jämfört med studerande utan barn. Studiemedlen är samtidigt mycket betydelsefulla för studerande med barn. Många studerande föräldrar skulle sannolikt inte ha kunnat studera om de inte hade fått studiemedel.

Andra som upplever att de har en förhållandevis dålig studieekonomi är äldre studerande och studerande på grundskolenivå.

Upplevelse av ekonomin

Andel av studiemedelstagarna som tycker att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra, %

CSN frågar även hur de studerande försörjer sig. Studielån och bidrag är viktig och har varit så under en längre tid. Studerande som får lön som inkomstkälla minskar något.

Tydligast är utvecklingen när det gäller stöd från anhöriga. Andelen har stöd från föräldrar har minskat kraftigt sedan den första undersökningen 2007. Det ekonomiska stödet från en partner har mer än halverats på tio års tid.

Vad av följande använde du dig av för att försörja dig av under 2017? Andel i procent - flerasvarsalternativ kunde väljas.

De flesta studerande är nöjda med studiesituationen

En klar majoritet av de studerande upplever att deras studiesituation är god. Yngre upplever oftare än äldre studerande att studiesituationen var bra eller mycket bra.

Upplevelsen av studiesituationen har förändrats förhållandevis lite mellan 2013, 2015 och 2017.

Hur mår de studerande?

Sju av tio studerande säger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som anger att de mår dåligt eller mycket dåligt är fem procent. Jämfört med befolkningen i stort uppger en lägre andel av de studerande att de mår bra eller mycket bra.

Trots att många upplever sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är det vanligt att studerande upplever olika former av hälsobesvär. Hälften av de studerande som CSN frågat uppger att de ofta eller alltid är stressade. Studerande kvinnor upplever att de har ett sämre hälsoläge än män.

Arbete och studier

Andelen som säger att de arbetar vid sidan av sina studier har legat relativt konstant de senaste åren. Under 2017 svarade en högre andel att de jobbar vid sidan av studierna, 43 procent. De flesta studerande anser inte att arbetet påverkar studierna, varken negativt eller positivt.

Högst andel studerande arbetar på gymnasienivån. Andelen som studerar på grundskolenivå eller i utlandet är lägre generellt sett.

Andel av studiemedelstagarna som arbetar parellellt med studierna

De som arbetar mycket tycker ofta att arbetet påverkar studierna negativt. De som arbetar med samma sak som de studerar till tycker däremot ofta att arbetet är positivt för studierna, visar CSN:s undersökningar.

Återbetalning av studielån

CSN:s uppgift är att se till studielån betalas tillbaka. 2017 hade cirka 1 542 800 personer studielån, vilket är rekordmånga.

Antalet personer med en studieskuld ökade med 20 800 personer under 2017. Att antalet låntagare ökar beror på att det är fler nya låntagare än låntagare som slutreglerar sina lån.

Antal låntagare

Den totala fordran för studielånen var 218,5 miljarder kronor i slutet av 2017. Fordran ökade med 5,3 miljarder under 2017. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.

Total fordran, studielån

På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har studielån. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts kraftigt de senaste åren. Kvinnor har högre studieskulder än män i de nyaste studielånen.

Låntagare som har den nyaste formen av studielån, lån tagna efter 2001, har en genomsnittsskuld på cirka 142 000 kronor. I den här låneformen har den genomsnittliga skulden ökat med 15 000 kronor de senaste fem åren.

För studielån tagna mellan 1989-2001 är genomsnittsskulden cirka 134 000 kronor. Den genomsnittliga skulden för låntagare som bor i Sverige är cirka 138 000 kronor.

Genomsnittlig skuld, alla låntagare

De högsta genomsnittliga skulderna har personer som bor i Uppsala län, därefter Stockholms län och Skåne län. Lägst skuldnivå har låntagarna i Dalarna, Jönköping och Västernorrland.

CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare

Cirka 63 000 personer är återbetalningsskyldiga med svenska studielån och bosatta i utlandet. Det motsvarar knappt fem procent av alla låntagare. Dessutom saknar CSN adress till cirka 17 200 personer. CSN bedömer att de flesta av dessa också bor i utlandet.

Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet skyldiga svenska staten cirka 14 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga cirka 1,8 miljarder kronor.

Av de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet är cirka 16 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.

Motsvarande siffra i Sverige är drygt tre procent. De dåliga betalarna som bor i utlandet är cirka 9 900 till antalet och skyldiga CSN cirka 2,6 miljarder kronor totalt.

Antal återbetalningsskyldiga låntagare i Sverige och utomlands



Antal personer

Skuld miljarder kr

Antal dåliga

betalare %

Sverige

1 258 798

176

3,2

Utomlands

63 220

14

15,6

Totalt

1339

192

4,5

 

I USA finns cirka 10 100 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 500 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 25 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 1,1 miljarder kronor.

Vad gör CSN?

CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 200 återbetalningsskyldiga låntagare. I USA och Norge finns drygt 10 100 låntagare vardera.

CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.

En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utlandsbosatta låntagarna ökar. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor i utlandet lägre än de som bor i Sverige.

Andel inbetalt av debiterat belopp

CSN underlättar även för låntagarna i utlandet att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.

Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland utlandsbosatta låntagare?

I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.

Ränta på studielånen

Räntan på studielånen är för närvarande rekordlåg, 0,13 procent. Studielånsräntan har gått ner under ett antal år.

Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva studielånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.

Räntan för studielånen beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång.

Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.

Ränteutveckling

Ikon för uppdaterad Uppdaterad: 2018-11-28
Hjälpte den här sidan dig?

Lämna synpunkter

Lämna gärna dina synpunkter på webbplatsen. Observera att vi inte kan svara på din kommentar.

Du kan inte ställa frågor om ditt personliga ärende här.
Har du frågor om ditt personliga ärende ska du Kontakta oss.

Om du anger personuppgifter kommer vi att behandla dem enligt dataskyddsförordningen. Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter.

eller

Behöver du hjälp?

Kontakta oss


Hitta svar på dina frågor!

Våra e-tjänster

Logga in


Du kan utföra många ärenden själv genom våra e-tjänster

Dold textmodul