Studiestödet 2025
– en uppföljning av studiestödets
utveckling och effekter

CSN konstaterar att

• Lånebenägenheten – andelen studiemedelstagare som tar studielån – minskar för andra året i rad, efter många års ökning. Minskningen beror delvis på att en ökande andel studiemedelstagare är 24 år eller yngre, men lånebenägenheten påverkas också av införandet av omställningsstudiestödet, läget på arbetsmarknaden och studie-medlens köpkraft.
• Den genomsnittliga studieskulden bland de som ska börja betala tillbaka på sina lån ökar till 242 100 kronor. Det innebär en ökning med 9 procent på ett år. De ökande skulderna beror på att lånebeloppen höjs, men också på att fler låntagare studerar på eftergymnasial nivå och under längre tid.
• Återbetalningsgraden – den andel av de debiterade beloppen som låntagarna betalar in – ökar till totalt 92,4 procent. För de låntagare som bor utomlands minskar däremot återbetalningsgraden till 81,7 procent. De förtida inbetalningarna ökar, vilket kan bero på att räntan för studielån har höjts relativt mycket under de tre senaste åren. Även antalet personer som får kronofogdekrav har ökat de senaste åren.
• Studiestödets rekryterande effekt försvagas något, men de olika indikatorer som används för att bedöma måluppfyllelsen ger inte en entydig bild av utvecklingen. Den rekryterande effekten minskar inom flera områden, samtidigt som omställnings-studiestödet bidrar till en ökad rekrytering av studerande.
• Studiestödets inverkan på samhällsekonomin är något mer positiv än föregående år. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv fungerar nuvarande annuitetslån bättre än de äldre lånetyperna. Samtidigt ser vi att skulderna bland nya återbetalare nu ökar mer än deras inkomster, vilket i en förlängning kan medföra problem.