Hoppa till innehåll

Antal veckor med studiemedel

Det finns en gräns för hur länge du kan få studiemedel. Vi mäter det i veckor med heltidsstudier. Hur många veckor du kan få studiemedel beror bland annat på om du studerar på eftergymnasial-, gymnasie- eller grundskolenivå.

Så länge kan du få studiemedel på olika nivåer

Det totala antalet veckor du har att söka studiemedel gäller både bidrag och studielån. Det innebär att även om du inte tar lån för alla veckor, utan bara tar bidraget, så räknas veckorna som använda.

Välj nivån du ska studera på för att se hur många veckor du kan få studiemedel och vilka regler som gäller.

Eftergymnasial nivå

När du studerar på heltid kan du som längst få studiemedel i 240 veckor för studier på eftergymnasiala utbildningar. Det motsvarar cirka sex års studier på heltid.

Om du studerar på deltid räknar CSN om de använda veckorna till vad de skulle motsvara i heltidsstudier. Det innebär att om du till exempel studerar på 50 procent i 20 veckor, så har du bara använt 10 av dina veckor med studiemedel.

Så räknas använda veckor

All den tid som du tidigare fått studiemedel för eftergymnasiala studier räknas. Om du läst på deltid (50 eller 75 procent), räknar vi om dessa veckor till heltid.

För dig som studerat före 1 juli 2001

Om du började studera med studiemedel på en högskole­utbildning före den 1 juli 2001 kan du ha rätt till fler veckor för att kunna slutföra din utbildning. Du ska också ha haft studiemedel för andra högskolestudier före de studierna.

Gymnasienivå

Hur många veckor du som längst kan få studiemedel när du ska studera på gymnasienivå beror på vad du har för utbildning sedan tidigare.

Högsta antal veckor med studiemedel för heltidsstudier

Din tidigare utbildning

Som längst kan du få studiemedel i

Treårig gymnasieutbildning eller motsvarande

80 veckor

Saknar treårig gymnasieutbildning eller motsvarande

120 veckor


Studerar du på deltid så räknar CSN om de använda veckorna till vad de skulle motsvara i heltidsstudier. Det innebär att om du till exempel studerar på 50 procent i 20 veckor, så har du bara använt 10 av dina veckor med studiemedel.

Så räknas använda veckor

Alla veckor du använt på gymnasienivå räknas. De veckor du läst på deltid räknar vi om till heltidsveckor. Detta gäller för den tid du haft något av följande:

  • studiemedel
  • särskilt vuxenstudiestöd (SVUX)
  • särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA).

Vad räknas som treårig gymnasieutbildning?

Svenska gymnasieutbildningar

Om du har något av följande, räknas det som att du har en treårig gymnasieutbildning:

  • En yrkesexamen eller högskoleförberedande examen från gymnasieskolans nationella program.
  • Ett studiebevis från gymnasieskolans nationella program. Om du har läst ett reducerat program eller har streck i något ämne räknas det inte som en treårig gymnasieutbildning.
  • Ett slutbetyg från gymnasieskolans nationella eller specialutformade program.
  • Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning på komvux eller statlig vuxenutbildning.

Betygen behöver inte vara godkända. Även om du har fått betyget 1, IG (icke-godkänd), F, underkänd eller motsvarande i samtliga ämnen, räknas det som att du har en gymnasieutbildning.

Andra utbildningar och utländska utbildningar

Det räknas också som att du har en treårig gymnasieutbildning om du har läst klart någon av följande utbildningar:

  • Ett gymnasieprogram på en godkänd fristående skola, riksinternatskola eller svensk utlandsskola samt vissa internationella skolor.
  • En annan utbildning på gymnasienivå i Sverige som ger gymnasiekompetens.
  • En allmän kurs på folkhögskola som har gett dig grundläggande behörighet för högskolestudier.
  • En utbildning utomlands som ger behörighet för högskolestudier i det landet eller i Sverige.

Betygen behöver inte vara godkända för att det ska räknas som en gymnasieutbildning.

Vad räknas inte som en treårig gymnasieutbildning?

Det räknas inte som att du har en treårig gymnasieutbildning om du har något av följande:

  • Ett samlat betygsdokument från gymnasieskolan eller komvux.
  • Ett slutbetyg från gymnasieskolans individuella program.
  • Ett slutbetyg från gymnasiesärskolan.
  • Ett avgångsbetyg från en tvåårig linje i gymnasieskolan.
Grundskolenivå

Hur många veckor du som längst kan få studiemedel när du ska studera på grundskolenivå beror på vad du har för utbildning sedan tidigare.

Studerar du på deltid så räknar CSN om de använda veckorna till vad de skulle motsvara i heltidsstudier. Det innebär att om du till exempel studerar på 50 procent i 20 veckor, så har du bara använt 10 av dina veckor med studiemedel.

Högsta antal veckor med studiemedel på grundskolenivå för heltidsstudier

Din tidigare utbildning

Som längst kan du få studie­medel i

Grundskoleutbildning eller motsvarande

40 veckor

Saknar grundskoleutbildning eller motsvarande

80 veckor

Saknar grundskoleutbildning eller motsvarande, och behöver färdighetsträning* i att läsa, skriva och räkna

100 veckor

*Färdighetsträning är studier som motsvarar grundskolans årskurs 1–6.

Om du har en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare, kan du som längst få studiemedel i 40 veckor när du studerar på heltid.

Om du inte har en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare, kan du som längst få studiemedel i 80 veckor när du studerar på heltid.

I vissa fall kan du ha rätt till studiemedel i 100 veckor för studier på grundskolenivå. Det gäller om du uppfyller båda de här villkoren:

  • Du har inte en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare.
  • Du behöver träna på att läsa, skriva och räkna på en nivå som motsvarar grundskolans årskurs 1–6.

Så räknas använda veckor

Alla veckor du använt på grundskolenivå räknas. De veckor du läst på deltid räknar vi om till heltidsveckor. Detta gäller för den tid du haft något av följande:

  • studiemedel
  • särskilt vuxenstudiestöd (SVUX)
  • särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA).

Vad räknas som grundskoleutbildning?

Om du har något av följande, räknas det som att du har grundskoleutbildning:

  • Betyg i alla obligatoriska ämnen eller ämnesblock i grundskolan. Du behöver inte ha betyg i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd.
  • Betyg i alla de ämnen som ingår i grundläggande kommunal vuxenutbildning eller motsvarande statlig vuxenutbildning. Du behöver inte ha betyg i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Betygen behöver inte vara godkända. Även om du har fått betyget 1, IG (icke-godkänd), F eller motsvarande i samtliga ämnen, räknas det som att du har en grundskoleutbildning.

Det räknas också som att du har en grundskoleutbildning om du har läst klart en svensk utbildning som kan jämställas med en vanlig grundskoleubildning. Det kan till exempel vara realskola eller en grundskoleutbildning vid en riksinternatskola eller en svensk utlandsskola.

Utbildning från ett annat land

Utbildningsformerna skiljer sig åt mellan olika länder. Grundskoleutbildningen är den obligatoriska utbildningen i ditt hemland. Den är oftast 8–10 år lång och startar vanligtvis när du är mellan fem och sju år gammal.

Har du läst klart en grundskoleutbildning som ger rätt att studera vidare på gymnasienivå i ditt hemland, räknar vi det som att du har en grundskoleutbildning. Du behöver inte ha godkända betyg.

Se hur många veckor du har använt

I Mina sidor kan du se hur många veckor med studiemedel som du har använt på de olika nivåerna, och hur många veckor du har kvar.

Färre veckor med lån från det år du fyller 51

Samma år som du fyller 51 år startar en nedtrappning, du kan inte längre låna under lika många veckor som tidigare. Du kan få bidrag till och med det år du fyller 60 år.

Åldersgränser för studiemedel

Fler veckor i vissa fall

I en del fall kan vi godkänna studiemedel för fler veckor. Det kan vi göra om du har synnerliga eller särskilda skäl.

Ett synnerligt skäl kan vara att du som studerande försenats i dina studier på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan också handla om att du behövt byta studieinriktning på grund av sjukdom eller skada.

Om du är över 40 år kan vi pröva särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att du har ett behov av att förnya eller bredda din tidigare utbildning för att få eller behålla ett arbete.

En prövning av synnerliga och särskilda skäl är restriktiv. Det innebär att det är svårt att få studiemedel för fler veckor. Skälen du anger ska beskrivas utförligt och vara tydligt kopplade till behovet av fler veckor med studiemedel. De skäl du meddelar oss ska också styrkas. Läs mer om de olika prövningarna nedan.

Om du har synnerliga skäl

Om du har synnerliga skäl kan du få studiemedel för fler veckor. Ett synnerligt skäl kan vara att du försenats i dina studier på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan också vara att du på grund av sjukdom, olycka eller någon annan omständighet varit tvungen att byta studieinriktning.

För att du ska kunna få studiemedel för fler veckor, ska du dessutom ha ett tydligt syfte med extraveckorna. Det kan exempelvis vara att du ska få en viss examen eller behörighet.

Bedömningen av synnerliga skäl är mycket restriktiv. Det innebär att det är mycket svårt att få studiemedel för fler veckor.

Beskriv din situation i ansökan

När du söker studiemedel för fler veckor måste du beskriva din situation utförligt. I ansökan ska du skriva vilka skäl och omständigheter du vill att vi ska ta hänsyn till samt hur många veckor du behöver. Om du behöver vidareutbilda dig eller byta utbildning så måste behovet av den nya utbildningen tydligt framgå. Du måste också styrka dina skäl med intyg.

Om du är över 40 år

Från och med det år du fyller 40 kan du få studiemedel i ytter­ligare 40 veckor om du behöver mer utbildning för att kunna arbeta. Det kan exempelvis vara för att du behöver gå en ny utbildning eller en vidareutbildning för att få arbete. De här villkoren gäller:

  • Det ska ha gått viss tid sedan du senast hade studiestöd, vanligtvis minst sju år.
  • Du ska ha arbetsmarknadsskäl eller personliga skäl.

Arbetsmarknadsskäl

Arbetsmarknadsskäl kan vara att du behöver förnya eller uppdatera en utbildning som ligger längre tillbaka i tiden. Utbildningen eller vidareutbildningen ska ha en direkt koppling till ditt yrke och förbättra din kompetens inom yrkesområdet.

Personliga skäl

Personliga skäl kan vara att du behöver byta yrkesinriktning och skola om dig på grund av din hälsa. Till exempel om du har fått en förslitningsskada eller liknande och på grund av det måste byta yrke.

Beskriv din situation i ansökan

När du söker studiemedel för fler veckor måste du beskriva din situation utförligt. I ansökan ska du skriva vilka skäl och omständigheter du vill att vi ska ta hänsyn till. Det måste tydligt framgå varför du behöver vidareutbilda dig eller byta utbildning och behovet av den nya utbildningen. Du måste också styrka dina skäl med intyg.

Veckor som inte räknas

I vissa fall räknar vi inte veckor med studiemedel som använda. Det gäller i de här fallen:

  • Om du varit sjuk och inte kunnat studera kan vi räkna bort de veckorna. För att vi ska kunna göra det måste du ha sjukanmält dig hos Försäkringskassan och fått din sjukperiod godkänd av dem.
  • Om du varit hemma för vård av barn eller en närstående kan vi räkna bort de veckorna. Då måste du ha anmält det till CSN.
  • Om du har fått ett återkrav på studiemedel på grund av att du gjort ett avbrott eller ändrat studieomfattning, kan vi räkna bort de veckor som återkravet omfattar.

Läs mer om villkoren här:

Sjuk under studierna

Vård av barn

Vård av närstående

Återkrav

Spara veckor

Det går att få studiemedlen att räcka under en längre tid. Du kan spara veckor. Det innebär att du sprider ut veckorna med studiemedel under längre tid.

Spara veckor med studiemedel

Uppdaterad: 2019-04-09
Hjälpte den här sidan dig?