session uppdatera gms varning förnya
Vill du stanna kvar på sidan?
Du har varit inaktiv i en längre stund och kommer att bli utloggad om du inte väljer att stanna kvar på sidan.
Automatisk utloggning sker om cirka
Stanna kvar på sidan
Problem med nätverket
Inget internet. Kontrollera din nätverksanslutning.
Tillfälligt tekniskt fel

Rapporter

CSN har en övergripande uppgift att ta fram kunskap om studiestödet och de studerandes sociala och ekonomiska situation. Denna kunskap kan användas till exempel för att utveckla studiestödet eller för att utvärdera studiestödets mål. De rapporter vi tar fram publicerar vi här.

Prenumerera på rapporter från CSN

CSN behandlar dina personuppgifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i CSNs myndighetsutövning, i enlighet med artikel 6 dataskyddsförordningen. Så länge du har en prenumeration hos oss kommer CSN att behandla de personuppgifter om dig som du själv har lämnat. Du ansvarar själv för att avsluta din prenumeration. När du avslutat din prenumeration kommer dina personuppgifter att gallras hos oss. Läs mer om hur CSN behandlar personuppgifter.
  • Återbetalning av studielån efter skuldsanering Antalet personer som har skuldsanering hos Kronofogden har tredubblats sedan 2010. Många av CSN:s låntagare som haft skuldsanering har fortfarande en studieskuld kvar efteråt. I den här artikeln undersöker vi hur den fortsatta återbetalningen av studielån ser ut för dessa personer. Betalar de enligt plan? Får de kronofogdekrav igen? Vilka är det som fortsätter ha betalningsproblem även efter skuldsaneringen?
  • Fler studerande i högre ålder Det har blivit allt vanligare att studera lite längre fram i livet. I jämförelse med en genomsnittlig studerandegrupp sticker studerande i högre ålder ut på vissa sätt. En stor skillnad är till exempel att förhållandevis få studerande i åldern 47–60 år använder studiemedel – men andelen som gör det ökar. Andra skillnader är att andelen kvinnor är särskilt hög bland äldre studerande och att många av dem får ekonomiskt stöd av sin partner.
  • Uppdrag att ta fram förslag på regelförenklingar inom omställningsstudiestödet CSN lämnar i denna promemoria förslag till ändringar i lagen (2022:856) och förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd som möjliggör en förenklad administration och en högre grad av automatiserad prövning hos CSN.
  • Utlandsstuderandes ekonomiska och sociala situation 2023 Utlandsstuderande på högskola har ofta högre utgifter än högskolestuderande i Sverige. Boendekostnader och terminsavgifter är två stora utgiftsposter, men hur höga utgifterna är beror till stor del på studietyp och på var i världen man studerar. Tre av fyra utlandsstuderande tar merkostnadslån utöver grundlånet. Förhållandevis många använder också sparade medel eller får stöd från föräldrar för att klara ekonomin. En klar majoritet av de utlandsstuderande har en positiv bild av sin studiesituation.
  • Skäl till avslag inom
    omställningsstudiestödet
    Många sökande får avslag på sin ansökan om omställningsstudiestöd. Men varför får de avslag? En granskning visar att de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om omställningsstudiestöd är knutna till längden på den utbildning som stödet sökts för.
  • Utveckling av det nya omställningsstudiestödet – delredovisning av ett
    regeringsuppdrag
    Beslut om det nya omställningsstudiestödet fattades i juni 2022. Omställningsstudiestödet kunde sökas från och med den 1 oktober 2022 och lämnas för studier som bedrevs från och med januari 2023. CSN har fått i uppdrag att följa utvecklingen av det nya studiestödet. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget.
  • Leder körkortslån till körkort? Körkortslån är ett statligt lån som ges för körkortsutbildning till den som uppfyller vissa villkor. Men vilka är det som använder körkortslånet? Leder körkortslånet till körkort och leder körkortet i förlängningen till ett arbete? Det är några av de frågor som undersöks i denna rapport.
  • Studiestödsnyttjande 2022 CSN publicerar i augusti varje år, på uppdrag från regeringen, statistik över andelen av de studerande som har studiestöd. I år gäller statistiken andra halvåret 2022.Andelen som hade studiestöd av samtliga studerande minskade genomgående under andra halvåret 2022 jämfört med andra halvåret 2021.Statistik - studiestödsnyttjande 2022
  • Åtgärder inom studiestödet med anledning av covid-19-pandemin Under covid-19-pandemin gjorde regeringen flera tillfälliga justeringar i CSN:s regelverk. Till exempel höjdes tilläggslånet, inkomstprövningen slopades tillfälligt och studerande fick under vissa förutsättningar behålla sitt studiestöd trots att studierna blivit inställda.Ledde de olika regelförändringarna till den effekt som önskades? Det resonerar vi om i rapporten där också samtliga regeländringar beskrivs. Vi tar också upp CSN:s erfarenheter av att genomföra åtgärderna.
  • Studiestödet 2022 I och med avmattningen av covid-19-pandemin minskade antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd under 2022. Antalet utländska medborgare med studiemedel minskade kraftigt. Lånebenägenheten ökar, liksom det totala antalet låntagare med en studieskuld hos CSN. Samtidigt är återbetalningsgraden hög. Det är några av slutsatserna från rapporten Studiestödet 2022.
  • Vad påverkar betalningen från låntagare bosatta utomlands Ett av målen med studiestödet är att det ska vara samhällsekonomiskt hållbart över tid. Det är alltså viktigt att de pengar som lånas ut också betalas tillbaka. Men det finns stora skillnader i återbetalningsgraden mellan låntagare bosatta i Sverige och låntagare bosatta utomlands. Skillnaden i återbetalningsgrad kan bero på många olika saker. I denna artikel presenteras några faktorer som påverkar återbetalningen på övergripande nivå.
  • Användning och återbetalning av tilläggslån Var fjärde studerande med studielån bedöms ha rätt till kompletterande tilläggslån. Av dem tar nästan varannan studerande tilläggslån. Äldre studerande, studerande med barn och studerande med en hög tidigare inkomst hör till de som ofta tar tilläggslån.De som studerar med tilläggslån får högre studieskulder och högre årsbelopp att betala efter studierna, jämfört med de som studerar utan tilläggslån. Trots detta klarar de av återbetalningen av studieskulder förhållandevis bra.Det här är några av resultaten från rapporten Användning och återbetalning av tilläggslån.
  • Nya återbetalare med betalningsproblem Nya återbetalare får betalningspåminnelser i högre grad än befintliga låntagare och framförallt är det vanligt att de nya återbetalarna får en påminnelse på sin första betalning. Av dem som fått en påminnelse på första betalningen har nästan en tredjedel fått något belopp överfört till Kronofogden under året.Överlag har de nya återbetalarna något lägre inkomster än de som är återbetalningsskyldiga sedan tidigare. Det är dock en låg andel som helt saknar inkomster och en klar majoritet har förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla redan det år de blir återbetalningsskyldiga. Det verkar därmed vara ovana snarare än oförmåga som ligger till grund för en stor del av de nya återbetalarnas betalningsproblem.
  • Uppsagda lån - tio år efter införandet
    Det har nu gått drygt tio år sedan det blev möjligt för CSN att säga upp studielån till omedelbar betalning. Regeländringen har gjort det effektivare för CSN att driva in fordringar från låntagare som missköter sina betalningar. Vid ingången av 2021 hade nästan 2000 låntagare minst ett uppsagt lån att betala med en total skuld på över 800 miljoner kronor. Män är överrepresenterade och flest låntagare med uppsagda lån bor i USA.
  • Yrkeshögskolestuderandes eko­nomiska och sociala situation 2022 Studerande på yrkeshögskola lyckas ofta med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot har de svårt att få studiemedlen att räcka till, eftersom de i genomsnitt är äldre och därmed ofta har höga boendekostnader och ekonomiskt ansvar för barn. Långa praktikperioder kan också göra det svårt att arbeta parallellt med studierna.Tre fjärdedelar av de studerande på yrkeshögskola mår bra eller mycket bra. De flesta studerande på yrkeshögskola upplever viss stress, men det är mer ovanligt att ha svårare hälsobesvär med till exempel huvudvärk eller nedstämdhet.
  • Komvux- och folkhögskolestuderandes inkomster och utgifter våren 2022 Komvux- och folkhögskolestuderande med studiemedel på grundskole- och gymnasienivå har i genomsnitt 13 800 kronor i inkomst och 13 600 kronor i utgifter en genomsnittlig studiemånad. Studiestödet utgör den största delen av de studerandes inkomster, medan kostnader för boende utgör den största utgiftsposten. Valet att ta studielån tycks ofta vara kopplat till utgifter för boendet. Lägst marginaler har studerande som är ensamstående.
  • Statistik om körkortslånet - Tilldelning till och med första halvåret 2022 Antalet ansökningar om körkortslån minskar för tredje halvåret i följd. Även antalet personer som får sin första utbetalning av körkortslån minskar.Av dem som tog körkortslån tidigt är det cirka 40 procent som klarat kunskapsprovet och drygt 30 procent som klarat körprovet. Det senaste halvåret är det en lägre andel som klarat proven vilket främst beror på att man inte hunnit så långt i sin körutbildning. Från första utbetalningen tar det i genomsnitt cirka fem månader till att personen klarat kör- respektive kunskapsprovet.
  • Statistik över studiestödsnyttjandet 2021
    Andelen som hade studiestöd av samtliga studerande var i princip oförändrad under andra halvåret 2021 jämfört med samma period 2020. Det visar statistik över studiestödsnyttjandet bland samtliga studerande inom fem olika utbildningsformer. En utbildningsform där andelen av de studerande som hade studiestöd ökade var dock yrkeshögskolan. Här ökade andelen som hade studiestöd från 74 till 77 procent av de studerande.CSN publicerar i augusti varje år, på uppdrag från regeringen, statistik över andelen av de studerande som har studiestöd. I år gäller statistiken andra halvåret 2021.
  • Den tillfälligt slopade inkomstprövningen - betydelse för inkomster, arbete, studieresultat och kostnader När det så kallade fribeloppet tillfälligt avskaffades ökade studerandes genomsnittliga inkomster. Inkomsterna ökade framför allt bland personer som började studera efter att inkomstprövningen slopats medan de ökade mer beskedligt bland dem som redan studerade. Den andel av studiemedelstagarna som arbetade i vård- och omsorgssektorn ökade med en procentenhet. Den totala kostnaden för reformen har beräknats till 800 miljoner kronor för 2020. Detta och mycket mer framgår av CSN:s återrapportering av regeringsuppdraget om det tillfälligt slopade fribeloppet.
  • Studiestödet 2021 - En uppföljning av studiestödets utveckling och effekter Det är fler som studerar med studiemedel än någonsin tidigare och antalet studer­ande med studiemedel i Sverige ökar på samtliga utbildnings­nivåer. Det är även fler som studerar med studiestartsstöd och antalet studerande med studie­­­hjälp för gymnasiestudier ökar. Däremot fortsätter en flerårig minskning av antalet studerande med studiemedel för studier utomlands.Utbetalningarna under 2021 uppgick till sammanlagt 45,2 miljarder kronor. Totalt betalade låntagarna in 92,6 procent av det debiterade årsbeloppet, vilket är en liten ökning. Även återbetalningsgraden, alltså andelen inbetalt av debiterat belopp, ökade något. Om detta och mycket mer kan du läsa i CSN:s årsrapport för 2021.
  • Uppdrag att ta fram en ny modell för beräkning av ränta på studielån I oktober 2021 fick CSN i uppdrag av regeringen att ta fram en ny modell för beräkning av räntan på studielån. I uppdraget ingick även att lämna förslag på hur en ny återbetalningstid ska kunna beräknas för att motverka de ökade kostnadernas inverkan på låntagarens privatekonomi. Uppdraget består av två delrapporter.
  • Statistik om körkortslånet- Tilldelning och återbetalning 2021 Antalet ansökningar om körkortslån fortsätter att minska och har nu minskat två halvår i följd. Även antalet personer som får sin första utbetalning av körkortslån minskar. Under det andra halvåret 2021 minskade antalet som fick sin första utbetalning av körkortslån med knappt 500 personer jämfört med första halvåret 2021.Av dem som tog körkortslån tidigt är det cirka 40 procent som klarat kunskapsprovet och drygt 30 procent som klarat körprovet. Det senaste halvåret är det en lägre andel som klarat proven vilket främst beror på att man inte hunnit så långt i sin körutbildning. Från första utbetalningen tar det cirka fem månader till att personen klarat kör- respektive kunskapsprovet.Per den 31 december 2021 hade 15 400 körkortslåntagare en skuld till CSN, i genomsnitt var skulden cirka 9 800 kr per person. Under 2021 var det drygt 700 personer som fick hel eller delvis nedsättning av lånet och drygt 1 000 personer fick sitt lån uppsagt på grund av att de inte påbörjat sin återbetalning.
  • Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?
    – Uppföljning av en enkätundersökning om studieintresse och studiemedel
    Vad gjorde de som slutade gymnasieskolan läsåret 2019/20 under hösten 2020? CSN har tillsammans med Universitets- och högskolerådet (UHR) följt upp en enkätundersökning.Av dem som gick ut gymnasieskolan läsåret 2019/20 började 54 procent arbeta, 38 procent gick vidare till studier och 8 procent saknade sysselsättning. Av dem som började studera var studier vid högskolan vanligast, följt av studier vid komvux. De som började arbeta valde oftast att arbeta inom handel, följt av vård och omsorg. Bland dem som i enkäten förklarade att de inte ville ta studielån och fortsatte till högskolan, var det ändå 46 procent som tog lån. Det är alltså en relativt stor andel av dem som säger sig inte vilja ta studielån som ändå tar lån, när frågan ställs på sin spets.
  • Hemutrustningslånets utveckling 2020 Antalet personer som får hemutrustningslån utbetalt har nästan halverats jämfört med 2019, vilket beror på att färre söker och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Samtidigt ökar andelen lån som slutbetalas även i år. Det innebär att det totala antalet hemutrustningslån minskar.Det är fortfarande fler män än kvinnor som söker och beviljas hemutrustningslån, men andelen kvinnor har ökat till 48 procent. Låntagarna blir samtidigt allt äldre. Fler än åtta av tio söker lånet för omöblerad lägenhet.
  • Komvux- och folkhögskole­studerandes ekonomiska
    och sociala situation 2021
    Av de komvux- och folkhögskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 70 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en förhållandevis kraftig ökning jämfört med föregående undersökning (2017).Fribeloppet för inkomst är avskaffat under 2021. Drygt var tredje studerande arbetar parallellt med studierna. Det är mer vanligt med arbete bland män än bland kvinnor.Jämfört med tidigare undersökningar har studiesituationen försämrats förhållandevis kraftigt i denna undersökning, till stor del beroende på många fler behövt studera på distans under covid-19-pandemin.
  • Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020 Högskolestuderande med studiemedel har i genomsnitt 12 700 kronor i månadsinkomst och 10 700 kronor i utgifter per månad under studietiden. Studiestödet utgör den största delen av inkomsten medan kostnader för boende är den största utgiftsposten. Tre av fyra studerande uppger att de har inkomster som täcker utgifterna varje månad. Andelen med tillräckliga
    inkomster har ökat de senaste åren, sannolikt till följd av att fler än tidigare väljer att nyttja studiemedlets lånedel. Äldre studerande, studerande med barn samt studerande med utländsk bakgrund har ofta en mer ansträngd ekonomisk situation än andra studerande.
  • Statistik över studiestödsnyttjandet 2020 CSN redovisar varje år andelen av alla studerande inom olika skolformer som har studiestöd. Den senaste statistiken gäller andelen som hade studiestöd under hösten 2020. Statistiken visar att andelen studerande som hade studiestöd ökade inom samtliga redovisade skolformer och inom de flesta kategorier (kön, ålder, utbildning, studietakt). Ökningen hänger samman med att fribeloppet för inkomst var slopat under 2020. Att fler haft sämre möjligheter att arbeta vid sidan av studierna på grund av den pågående pandemin kan också ha bidragit till att andelen studerande som tog studiemedel ökade.
  • Var tredje återgår till studier efter avslutad utbildning Det finns en rad faktorer som påverkar behovet av utbildning under livets gång. Vi har undersökt hur vanligt det är att återgå till studier efter att man blivit återbetalningsskyldig på sitt studielån. Ungefär tre av tio som avslutade sin eftergymnasiala utbildning innan år 2005 återgick till studier på högskola, universitet eller yrkeshögskola någon gång före år 2018. Kvinnor återgår till studier oftare än män. Ungefär hälften av dem som påbörjade nya studier bytte utbildningsinriktning mellan sin första och sin andra studieperiod.
  • Studiestöd 2020 – CSN:s årsrapport Fler än någonsin studerade med studiemedel under 2020 – hela 559 300 personer. Framför allt ökade antalet deltidsstuderande. Antalet personer som fick studiehjälp ökade till 433 100 medan antalet studerande med studiestartsstöd minskade något till 5 900 personer. Låntagarna betalade in 92,4 procent av de debiterade årsbeloppen, vilket var en högre andel än under 2019. Det är några av resultaten från CSN:s årsrapport Studiestödet 2020.
  • Hur har pandemin påverkat återbetal­ningen av studielån? I denna artikel undersöker vi hur pandemin påverkade återbetalningen av studielån under 2020. Under året ökade antalet personer som fick rätt att betala mindre på sina studielån med 13 procent jämfört med 2019. Det beror främst på att fler låntagare fortsatte att studera under 2020, och fick rätt att betala mindre av den anledningen. Även antalet personer som blev beviljade att betala mindre med hänsyn till sin inkomst eller synnerliga skäl ökade. Trots pandemin ökade den så kallade återbetalningsgraden, och antalet låntagare hos Kronofogden minskade.
  • Högskole­studerandes ekonomiska och sociala situation 2020 Av de högskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Förändringarna i förhållande till tidigare år är små. Av dem som studerar med både bidrag och lån är det 37 procent som bedömer att studiemedlen täcker samtliga deras levnadsomkostnader.Fribeloppet för inkomst är avskaffat under 2020. Andelen av studiemedelstagarna som arbetade vid sidan av studierna var 43 procent 2017 och nu anger 48 procent att de arbetar vid sidan av studierna. Kvinnor arbetar oftare än män parallellt med studierna.
  • Lånekontaktpersoner CSN fick i 2020 års regleringsbrev i uppdrag att i dialog med berörda aktörer beskriva och analysera hur ordningen med lånekontaktpersoner inom hemutrustningslån fungerar. I uppdraget ingick även att analysera förutsättningar för CSN att själva informera, guida och svara på frågor om hemutrustningslån, samt redogöra för alternativa lösningar. I rapporten kan du läsa om den analys och de förslag som CSN har lämnat till regeringen.
  • Studerandes hälsa 2020
    CSN:s undersökning visar att studerande mår sämre än tidigare. Resultatet visar att bland studerande med studiemedel upplever 58 procent att de mår bra eller mycket bra. Det är en försämring av resultatet med 9 procentenheter jämfört med 2017 års undersökning. Stress, trötthet och ängslan, oro eller ångest är vanliga hälsobesvär bland studerande. De som studerar med studiemedel upplever att studiesituationen mer än den ekonomiska situationen påverkar de upplevda hälsobesvären.
  • Etablering efter komvux – studiestödets betydelse I den här rapporten redovisar CSN resultat som tyder på att andra faktorer än studiestödet har mycket stor betydelse för studerandes etablering på arbetsmarknaden. Studerandes ålder, yrkesämnen eller teoretiska ämnen och etableringen före studierna är alla faktorer som har stor betydelse.
  • Uppdrag att utreda vissa frågor om
    körkorts­lån
    Centrala studiestödsnämnden har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på åtgärder för att förenkla och effektivisera hanteringen av körkortslån. Bakgrunden är att regeringen har konstaterat att den anvisade låneramen inte utnyttjas fullt ut. CSN har försökt att identifiera eventuella administrativa hinder
    genom dels en kundenkät, dels samråd med trafikskolor, Arbetsförmedlingen,Trafikverket, Transportstyrelsen och Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR). CSN har identifierat vissa problem och tagit fram förslag för att förenkla och effektivisera hanteringen.
  • Vilka utlandsstuderande
    tar merkostnadslån?
    Den som studerar utomlands kan, utöver studiebidrag och studielån, söka så kallade merkostnadslån. I denna artikel undersöker vi vilka utlandsstuderande som tar merkostnadslån. Resultaten visar bland annat att merkostnadslån är vanligast i länder där många studerar vid utbildningar med höga undervisningsavgifter. Äldre använder merkostnadslån i högre utsträckning än yngre. Män och kvinnor använder merkostnadslån i ungefär samma utsträckning.
  • Högskolestudier – intresse, planer och finansiering I en enkätundersökning som riktade sig till ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av gymnasieleverna börjar ungefär 46 procent att studera på högskolan inom tre år. Det innebär att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier. Den myndighets­gemensamma rapporten, ett gemensamt projekt mellan CSN, UHR och UKÄ, visar också att många ungdomar har bristande kunskaper om studiemedels­systemet och att det i en del fall tycks finnas ett samband mellan kunskaperna om studiemedel och planerna att studera vidare vid universitet och högskola.
  • Statistik över studiestödsnyttjande 2019 CSN redovisar varje år andelen av alla studerande inom olika skolformer som har studiestöd. Den senaste statistiken gäller andelen som hade studiestöd under hösten 2019. Andelen av de vuxenstuderande på grundskole- eller gymnasienivå som har studiemedel eller studiestartsstöd ökade hösten 2019, jämfört med hösten 2018. Särskilt tydlig var ökningen av andelen män.
  • Det högre bidraget till studerande från introduktionsprogram Utifrån ett regeringsuppdrag har CSN följt upp satsningen på att ge högre bidraget till studerande från introduktionsprogram. Det första halvåret fick 3 200 studerande från introduktions­program det högre bi­draget utbetalt. Ett år senare hade siffran mer än fördubblats. Av de studerande från introduktionsprogram med högre bidrag är merparten 20 eller 21 år och 80 procent är män. Samtidigt som det högre bidraget infördes 1 juli 2018 tillkom den nya gymnasielagen. Den medförde att det tillkom en stor studerandegrupp, där många motiverats till studier av möjligheten att få förlängt uppehållstillstånd.
  • Högre bidraget för kompletterande pedagogisk utbildning Ungefär en fjärdedel av dem som läser kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med studiemedel hade inte börjat studera utan det högre bidraget. Det visar en ny uppföljning som CSN lämnat till regeringen. Under andra halvåret 2019 studerade knappt 1 000 personer med det högre bidraget för KPU. Det är en ökning med cirka 700 studerande per halvår sedan stödet breddades den 1 juli 2018.
  • Studiestartsstöd 2019 Studiestartsstödet infördes den 1 juli 2017. CSN har nu på regeringens uppdrag följt upp utvecklingen till och med 2019. Resultatet visar att antalet studerande med studiestartsstöd ökar, trots att budgeten för stödet har minskat. Ungefär hälften av dem som studerar med studiestartsstöd hade inte börjat studera utan detta stöd.
  • Att nå taket för studiestödet. Vilka använder alla veckor med studiemedel på eftergymnasial nivå? Studerande påtalar ibland att veckorna med studiemedel inte räcker för långa utbildningar eller för omskolning. Vi har därför undersökt hur vanligt det är att studerande når maxgränsen för antalet studiemedelsveckor, och vad som kännetecknar dem som använder alla veckorna. Rapporten visar att det är cirka 1,3 procent av alla som studerar med studiemedel på eftergymnasial nivå respektive år som använder alla studiemedelsveckor. Andelen som använder samtliga veckor är högst på läkarprogrammet.
  • Studiestödet 2019 – CSN:s årsrapport Rekordmånga fick studiemedel under 2019. Under året studerade hela 502 900 personer med studiemedel. Utöver dem som fick studiemedel studerade 429 400 med studiehjälp och 6 300 hade studiestartsstöd. Antalet studerande som tog studiemedlens lånedel ökade med sex procent 2019, jämfört med 2018. Lånebenägenheten har ökat under flera år, framgår av CSN:s nya årsrapport Studiestödet 2019.
  • Vem tar körkort med körkortslån?
    Körkortslånet introducerades den 1 september 2018. Lånet syftar till att underlätta för arbetslösa att ta körkort, något som i sin tur förväntas förbättra deras position på arbetsmarknaden. För att få en bild av vilka som använt körkortslånet under det första året har CSN genomfört en enkät­undersökning. Enkäten riktades till samtliga låntagare som beviljats körkortslån och fått minst en utbetalning. I denna artikel presenteras några resultat från undersökningen.
  • Vilka studerar utan studiemedel? Vad kännetecknar studerande som studerar utan studiemedel? Det är tydligt att oavsett skolform bedrivs deltidsstudier och distansstudier förhållandevis ofta utan studiemedel. Det är även tydligt att ålder och om den studerande har svensk eller utländsk bakgrund är faktorer som påverkar andelen som studerar utan studiemedel. Hur man finansierar sina studier varierar också inom olika skolformer.
  • Skillnader mellan kvinnor och män i nyttjandet av studiestöd och återbetalning av studielån Det finns stora könsskillnader både i hur studiestödet nyttjas och hur det återbetalas. Det är till exempel fler kvinnor än män som studerar med studiemedel, men det är vanligare att män tar studielån. Samtidigt betalar kvinnor tillbaka sina studielån i högre grad än män och det är mindre vanligt att kvinnor får krav överförda till Kronofogden, trots att män generellt har högre inkomster.
  • Det livslånga lärandet och studiestödet
    Är det fler nu än tidigare som studerar i äldre år och hur ska studiestödet utformas för dem som är äldre? Det är några av de frågor som tas upp i rapporten och i den mer kortfattade artikeln "Det livslånga lärandet och studiestödet". Och ja, det är fler äldre nu än tidigare som studerar med studiestöd. Men majoriteten av dem studerar trots det utan att ansöka om studiemedel.
  • Social snedrekrytering till utlandsstudier Studerandes socioekonomiska bakgrund avgör om de väljer att studera utomlands. Utlandsstuderande har i högre grad föräldrar med höga inkomster och lång utbildningsbakgrund. Och studiemedlet är viktigt för gruppen. Det visar en studie från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och Universitets- och högskolerådet (UHR).
  • Äldre med annuitetslån
    – höga årsbelopp
    CSN har studerat låntagare som inte betalat klart sitt annuitetslån innan de fyllt 60 år. Låntagare i den här gruppen ofta små skulder kvar på sitt lån. Men de kan ändå ha höga årsbelopp i slutet av sin återbetalningstid. Åldersavskrivning sker inte för årsbelopp för de tre sista betalningsåren, om dessa är obetalda.
  • Äldre med annuitetslån
    – nedsättning
    CSN har tittat närmare på hur nedsättningsreglerna
    fungerar för låntagare som är över 50 år. Resultatet visar att de äldsta låntagarna oftare ansöker om nedsättning. Tydligt är också att äldre låntagare betalar bättre efter att de fått nedsättning. CSN konstaterar även att många i gruppen har möjlighet att ansöka om nedsättning, men de gör det inte.
  • Studiestödsnyttjandet 2018 CSN har redovisat statistik över hur stor andel av de studerande som använde studiestöd andra halvåret 2018. Statistiken visar att andelen som har studiestöd av dem som studerar vid folkhögskola minskar. För de övriga skolformerna är andelarna i stort sett oförändrade. Att en lägre andel av dem som studerar vid folkhögskola har studiestöd beror bland annat på att de studerande har blivit äldre och på att många studerar på deltid. Äldre och deltidsstuderande är två grupper som har studiestöd i lägre utsträckning än andra studerande.
  • Vad händer efter avslaget? De flesta komvuxstuderande som får avslag studerar i någon form efter avslaget, och framför allt yngre studerande fortsätter sina studier. Det visar CSN:s undersökning om vad som händer efter ett avslag. De som oftast slutar att studera efter avslaget är män i åldern 35 år eller äldre som sökte studiemedel för att studera på grundskolenivå.
  • Uppföljning av högre bidrag för pedagogisk utbildning Den 1 juli 2018 utökades möjligheten att få det högre bidraget inom studiemedlen för studier på en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). CSN har på regeringens uppdrag följt upp den utvidgade satsningen. Uppföljningen visar att antalet studerande som får det högre bidraget för KPU har ökat markant. I och med förändringen har studerandegruppen dessutom förändrats, exempelvis genom att andelen kvinnor har ökat.
  • Vad är studiestödet värt? Många tycker att studiemedlen är för låga och skulle vilja
    ha mer pengar. Andra tycker att de är lagom. Men vad är
    studiemedlen värda? I den här artikeln ger vi två olika perspektiv på studiemedlens värde. Ett är att jämföra studiemedlen med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) i fast penningvärde. Ett annat sätt är att fråga studerande som har studiemedel om hur långt de tycker att pengarna räcker.
  • Studiestödet 2018 – CSN:s årsrapport Antalet studerande som får tilläggslån ökar kraftigt, samtidigt som antalet låntagare som får avgifter överlämnade till Kronofogdemyndigheten minskar. Detta är två resultat från CSN:s årsrapport om studiestöden – Studiestödet 2018.
  • Studiehjälp bland flyktingar – kommenterad statistik Flyktingar som studerar på gymnasiet med studiehjälp har ett större behov av ekonomiskt stöd från CSN. Utländska medborgare har högre frånvaro än svenska medborgare, det senaste läsåret ökade frånvaron hos flyktingar. Andelen betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten var störst hos utländska medborgare, men kvinnliga flyktingar hade lägst andel betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten oavsett medborgarskap och kön. En högre genomsnittlig ålder förklarar till stor del skillnaden mellan utländska medborgare och svenska medborgare avseende ogiltig frånvaro, återkrav och betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.
  • Hemutrustningslån - kommenterad statistik Hemutrustningslån kan ges till flyktingar och vissa andra som nyligen beviljats uppehållstillstånd. Lånet är till för inköp av möbler och köksutrust­ning. 12 000 personer fick hemutrustningslån under år 2018. Det är en minskning med 42 procent jämfört med 2017. Utvecklingen beror framför allt på att antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun har minskat. De flesta som söker hemutrustningslån gör det relativt omgående efter att de tagits emot i en kommun.Totalt har CSN cirka 93 000 låntagare med hemutrustningslån och sedan hemutrustningslånet infördes 1991 har totalt 3,9 miljarder kronor betalats ut.
  • Studiestartsstöd - slutrapport En uppföljning av studiestartsstödet visar nu att 4 900 personer studerade med stödet under 2018 och de använde 28 procent av de medel som regeringen avsatt för studiestartsstöd. Av de studerande var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Ungefär 65 procent var utländska medborgare.Små kommuner rekryterar fler i förhållande till sin budget än stora. CSN:s uppföljning har nu lämnats till regeringen.
  • Var finns de utlandsstuderande?
    Det vanligaste landet för svenska utlandsstuderande är USA. Men en allt högre andel väljer att studera utomlands i asiatiska länder, som till exempel Japan eller Singapore. Anledningarna till varför studerande åker utomlands för att studera är många. Men för de flesta är anledningen att man planerar för en internationell yrkeskarriär. Utbildningen är därför av stor betydelse vid valet av studieland. I denna artikel kan du bland annat få information om utlandsstuderande, vilka studieländer som är vanligast och varför man väljer att studera utomlands.
  • Dyrt att studera utomlands som free-mover De som studerar utomlands som free-movers har en betydligt högre genomsnittlig studieskuld än de som enbart har studerat i Sverige eller som studerat utomlands inom ramen för ett utbytes­program. Utbytes­studerande är den studerande­grupp som betalar tillbaka högst andel av det debiterade årsbeloppet. I denna artikel har CSN undersökt hur utlands­studier påverkar de studerandes skuldsättning och återbetalning av studielån.
  • Försörjningskällor för utrikes födda kvinnor som studerar CSN har i regleringsbrevet fått i uppdrag att kartlägga vilka försörjningskällor som utrikes födda kvinnor har använt sig av under sina studier och beskriva hur dessa samspelar med bestämmelserna inom studiestödssystemet, inklusive hur det påverkar de ekonomiska förutsättningarna för utrikes födda kvinnor att studera. I arbetet med uppdraget har CSN samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
  • Analys av vad som påverkar användningen av studiemedel CSN har analyserat användningen av studiemedel 2012-2016. Undersökningen fokuserar på vad som påverkar andelen som använder studiemedel och hur det ser ut inom olika utbildningsformer. Inom komvux, till exempel, har andelen som har studiemedel minskat över tid. Denna utveckling förklaras av att grupper som mer sällan nyttjar studiestödet, exempelvis studerande som läser på distans, har blivit större i relation till samtliga studerande inom komvux.
  • Högre bidraget lockar få till att bli ämneslärare CSN har följt upp satsningen på att ge högre bidraget till studerande på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterade ämnen eller teknik. Sedan den 3 augusti 2015 har det varit möjligt att beviljas studiemedel med den högre bidragsnivån för dessa utbildningar. Sedan införandet har över 800 KPU-studerande fått studiemedel med det högre bidraget och det har betalats ut ungefär 17 mnkr per år. CSN bedömer att det högre bidragets rekryterande effekt till KPU-utbildning har varit måttlig.
  • Andelen som tar studielån ökar Högskolestuderande tar studielån i högre utsträckning än studerande på komvux. Män tar oftare studielån än kvinnor. CSN har i en ny artikel tittat på fakta och tidigare undersökningar om vad som påverkar de studerandes val att ta studielån, så kallad lånebenägenhet. Tydligt är att utbildningsnivå och inkomstnivå påverkar lånebenägenheten men även ekonomisk oro och regelverket för studiestödet.
  • Analys av studier vid Community Colleges i USA Det är mest unga personer som studerar med studiestöd vid så kallade Community Colleges i USA. Många av dem fortsätter till en högre utbildning efteråt. Deras studieskuld blir i genomsnitt högre än för andra studerande i utlandet. CSN har tittat närmare på den aktuella studerandegruppen i en registerstudie och även intervjuat personer som studerat på de aktuella utbildningarna 2012-2013.
  • Resterande slutliga årsbelopp - en genomlysning Hälften av låntagarna som har nedsättning av årsbeloppet med hänsyn till sin inkomst debiteras så kallade resterande slutliga årsbelopp när CSN efterkontrollerar inkomsterna. Denna studie visar bland annat att resterande slutliga årsbelopp får negativa konsekvenser för låntagarnas återbetalning av studielån.
  • Statistik över studiestödsnyttjande 2017
    CSN tar i samarbete med SCB årligen fram statistik över andelen studerande inom olika utbildningsformer som har studiemedel respektive studielån. Årets statistik, som avser det andra kalenderhalvåret 2017, visar att andelen studerande med studiemedel har minskat för de flesta utbildningsformer. Särskilt stor är minskningen vid komvux där andelen har minskat betydligt flera år i rad. Under hösten 2018 kommer CSN att genomföra en mer utförlig analys av orsakerna till utvecklingen för nyttjandet av studiemedel.
  • Varför tveka att ta studielån? Bristande kännedom om samhället och språksvårigheter är de främsta anledningarna till att personer med utländsk bakgrund väljer att inte ta studielån. Det visar en undersökning där CSN har djupintervjuat 20 personer. Undersökningens resultat visar också att kulturella faktorer kan påverka utnyttjandet av studielån. I Sverige finns en lång en tradition av att ta studielån. Studerande med utländsk bakgrund har ofta ett annorlunda synsätt.
  • Studiestödet 2017 – CSN:s årsrapport Under 2017 ökade antalet studerande med studiestöd. Studerande med studiehjälp ökade med 10 400 till 407 700 studerande. Det var första gången på flera år som antalet studerande med studiehjälp ökade. Antalet studerande med studiemedel minskade marginellt. Det och mycket annat framgår av CSN:s årsrapport Studiestödet 2017.
  • Studiestartsstöd - utveckling och rekrytering Studiestartsstöd är ett nytt studiestöd som infördes den 1 juli 2017. I ett regeringsuppdrag redovisar CSN utfallet för 2017. CSN:s redovisning visar bland annat att fem procent av medlen för studiestartsstödet användes och att 803 personer studerade med studiestartsstöd under 2017.
  • Studerandes ekonomiska och sociala situation 2017 För sjätte gången sedan år 2007 har CSN undersökt studerandes upplevelse av sin situation. Fokus har varit på ekonomi, hälsa och studiesituation. Några av undersökningens resultat är bland annat att den nedåtgående trenden för upplevelse av sin studiesituation, hälsa och studieekonomi fortsätter. De flesta studerande tror dock på en ljus framtid. Majoriteten av de studerande upplever också att de mår bra. För fyra av tio täcker studiemedlen levnadsomkostnaderna.
  • Höjd påminnelseavgift – påverkan på låntagarna Antalet låntagare som får påminnelseavgift har minskat kraftigt sedan avgiften höjdes den 1 januari 2015. Yngre låntagare får enstaka påminnelseavgifter under ett år medan äldre får det vid upprepade tillfällen.
  • Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014 Fribeloppshöjningen 2014 innebar att 25 000 studerande fick mer studiemedel under 2014 än de hade kunnat få 2013. Av dessa var det ungefär 6 000 studiemedelstagare som tidigare hade fått reducerat stöd som nu fick oreducerade studiemedel. Detta redovisas i rapporten Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014.
  • Studerande i utlandet mer nöjda med ekonomin
    CSN har följt upp den reform som genomfördes den 1 juli 2015 inom studiemedel utland. Då infördes ett system med samma studiemedelsbelopp som i Sverige, men med nya individuella möjligheter att ta merkostnadslån.Resultatet visar att studerande i utlandet blivit mer nöjda med ekonomin sedan 2015. Däremot syns ännu inga tecken på att fler väljer utbildningar av erkänt hög kvalitet, något som var ett av syftena med regeländringarna 2015. De upptäckta bidragsbrotten har ökat.
  • Utlandsstudier – vad händer sedan? CSN har tillsammans med SCB skrivit en rapport om hur det går för utlandsstuderande efter studierna. Resultaten visar att de som har studerat utomlands är sysselsatta i lägre grad än de som enbart studerat i Sverige. Utlandsstuderande har däremot högre genomsnittliga inkomster än studerande i Sverige. De har också betydligt högre studieskulder. De som har studerat utomlands som utbytesstuderande utmärker sig positivt. Utbytesstuderande är etablerade på arbetsmarknaden i högre grad än andra studerandegrupper, har högst inkomster och är mycket bra på att betala tillbaka på studielånen.
  • Studiestöd bland flyktingar – kommenterad statistik Studiestödet är viktigt för många flyktingar. Flyktingar som studerar på gymnasiet med studiehjälp får i högre grad extra tillägg och studerande flyktingar med studiemedel har lägre inkomster vid sidan av studierna än övriga studerande. Rapporten visar även att flyktingar oftare får återkrav av sitt studiestöd och därför har ett stort behov av att få mer personlig och anpassad information från CSN.
  • Lånebenägenhet bland studerande med studiemedel I en registerstudie kommer CSN fram till att lånebenägenheten varierar ganska mycket mellan studerande med olika bakgrund och förutsättningar. Analysen visar bland annat att studienivå och inkomst är viktiga faktorer för att förklara lånebenägenheten. Vidare är studiernas omfattning av stor betydelse, liksom studerandes bakgrund. Familjesituation, ålder och kön spelar roll, men i något mindre utsträckning.
  • Låntagare bosatta utomlands. Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017 CSN har lämnat en kommenterad statistik om låntagare bosatta utomlands till Utbildningsdepartementet. Rapporten avser utvecklingen under det andra halvåret 2016 och det första halvåret 2017. Antalet låntagare bosatta utomlands uppgick till 64 800 vid halvårsskiftet 2017. Deras lånefordran var 14,5 miljarder kronor. Rapporten visar även att andelen inbetalt av debiterat belopp ökar för låntagare bosatta utomlands.
  • Studiestödsnyttjande 2016 CSN publicerar, på uppdrag av regeringen, statistik över andelen studerande inom olika utbildningsformer som har studiemedel respektive studielån. De utbildningsformer som ingår i statistiken är komvux, folkhögskola, konst- och kulturutbildning, yrkeshögskola samt högskola och universitet. Årets statistik, som avser det andra kalenderhalvåret 2016, visar bland annat att en lägre andel av de studerande än tidigare har studiemedel.
  • Attityder till bidragsbrott CSN har genomfört en studie om attityder till bidragsbrott. Syftet har varit att få kunskap om vilka attityder till bidragsbrott som finns bland studerande med studiemedel och hur dessa kommer till uttryck.
    Det har skett en positiv förändring av de studerandes attityder jämfört mellan 2010 och 2016.
  • Studerande vid yrkeshögskolan om studier, ekonomi och hälsa Studerande som läser vid yrkeshögskolan upplever sin hälsa som bättre än högskolestuderande och upplever framförallt mindre stress. Det visar en analys av yrkeshögskolestuderandes svar på enkäten ”Att studera 2015”. Studerande vid yrkeshögskolan upplever dock den ekonomiska situationen som sämre, vilket kan bero på att de är äldre, oftare har barn och har högre utgifter för sitt boende.
  • Studiestödet 2016 – CSN:s årsrapport Antalet studerande med studiemedel minskade något under 2016, men befinner sig fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Detta och mycket annat finns att läsa i CSN:s årliga rapport om studiestöden och återbetalningen av studielån. Av rapporten framgår även att skuldsättningen ökar kraftigt bland de studerande som ska börja betala tillbaka sina lån. De som blev återbetalningsskyldiga den 1 januari 2017 hade i genomsnitt en studieskuld på 152 300 kronor, vilket var 11 200 kronor mer än de som blev återbetalningsskyldiga 2016.
  • Ökad återbetalningsgrad bland låntagare som bor utomlands På regeringens uppdrag har CSN analyserat återbetalningen av studielån från låntagare som är bosatta utomlands. Analysen visar att låntagare som bor utomlands betalar in en betydligt lägre andel av de belopp som debiteras än låntagare som bor i Sverige, men att andelen som betalas in ökar. Det framkommer också att det finns faktorer som innebär högre risk för att låntagarna inte betalar som de ska, bland annat höga årsbelopp, låg utbildningsnivå, att låntagarna har flera lån, hög ålder och bosättning i USA.
  • Studiestödsnyttjande 2015 CSN publicerar, på uppdrag av regeringen, statistik över andelen studerande inom olika utbildningsformer som har studiemedel och studielån. De utbildningsformer som ingår är komvux, folkhögskola, konst- och kulturutbildning, yrkeshögskola samt högskola och universitet. På länkarna finns statistiken, en metodbilaga och en kommentar till statistiken.
  • Att leva på studiemedel: om studerandes ekonomiska praktik Vid en av CSN:s enkätundersökningar år 2015, framkom att de studerande inte längre upplevde en förbättring av sin egna ekonomiska situation, något man upplevt vid liknande undersökningar sedan 2009. För att belysa detta trendbrott har en fördjupad studie skulle genomförts. Tio intervjuer gjordes under maj till september 2016. Resultatet från denna pekar på att trendbrottets förklaring ligger sannolikt i förändringar i de inkomstförstärkningar som de studerande har vid sidan av studiestödet, exempelvis inkomster från extra arbete, stöd från föräldrar, partners med mera än studiestödet i sig.
  • Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014 Fribeloppshöjningen 2014 innebar att 25 000 studerande fick mer studiemedel under 2014 än de hade kunnat få 2013. Av dessa var det ungefär 6 000 studiemedelstagare som tidigare hade fått reducerat stöd som nu fick oreducerade studiemedel. Efter höjningen av fribeloppet 2014 var det 3,9 procent av studiemedelstagarna som hade inkomster över fribeloppsgränsen jämfört med 5,2 procent innan höjningen. Detta är några av de uppgifter som redovisas i CSN:s rapport Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014.
  • Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation En fördjupning och komplettering av undersökningen om studerandes ekonomiska och sociala förhållanden har gjorts i kortrapporten Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation. I denna rapport lyfts skillnader och likheter mellan studerande kvinnor och män fram särskilt. Undersökningen visar bl.a. att kvinnor som studerar, oftare än män försöker hålla nere sin skuldsättning.
  • Kostnadsersättning till lärlingar inom gymnasieskolan CSN har lämnat en rapport om kostnadsersättning till lärlingar inom gymnasieskolan till Utbildningsdepartementet. Rapporten Kostnadsersättning till lärlingar 2013/14–2015/16 innehåller statistik om lärlingsersättningen och en analys av utvecklingen sedan införandet den 1 januari 2014. Under läsåret 2015/16 fick 7 800 studerande lärlingsersättning, vilket motsvarar 2,5 procent av samtliga studiehjälpstagare inom den svenska gymnasieskolan. Både antalet och andelen har ökat jämfört med tidigare läsår. Rapporten visar även att det är vanligare att få lärlingsersättning i vissa grupper av studerande. Dessutom redogörs för skillnader och likheter mellan studerande med lärlingsersättning och övriga studerande inom gymnasieskolan.
  • Studiestödet 2015 – CSN:s årsrapport Antalet studerande med studiemedel minskade under 2015 jämfört med 2014. Samtidigt är det en högre andel av de studerande som väljer att ta studielån för att finansiera sina studier. De tre senaste åren har lånebenägenheten bland de studerande ökat. Tidigare har lånebenägenheten minskat kontinuerligt sedan studielånsreformen 2001. Under 2015 tog 69,2 procent av studiemedelstagarna lån. En förklaring till de senaste årens ökning är att andelen äldre studiemedelstagare har ökat. Studerande i äldre åldrar är mer benägna att låna än de som är yngre än 25 år.
  • Studerandes ekonomiska och sociala situation 2015 CSN har för femte gången genom en enkätundersökning undersökt de studerandes ekonomiska och sociala situation. Årets undersökning visar bland annat att andelen studerande som upplever sin ekonomiska situation som bra minskar och att andelen studiemedelstagare som arbetar ökar. Undersökningen visar också att de allra flesta mår bra, men att det är vanligt att de studerande känner sig stressade.Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som innebär att CSN genom bevakning och analys av studerandes sociala och ekonomiska situation ska säkerställa myndighetens kunskap inom området.
  • Studieavbrott I Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier har CSN undersökt orsaker till att studiemedelstagare inom komvux avbryter studierna och vilka konsekvenser ett avbrott kan få. Rapporten visar bland annat studieavbrott är vanligare bland manliga studiemedelstagare inom komvux än vad det är bland kvinnliga. Av rapporten framgår även att de som gör avbrott oftare får beslut om återkrav på sina studiemedel jämfört med andra studerande.
  • Förändrad studieresultatprövning Den 1 juli 2010 ändrades lagstiftningen om prövning av studieresultat vid ansökan om studiemedel. Rapporten Förändrad studieresultatprövning – effekter av ändrade regler för rätt till studiemedel visar att andelen avslag till följd av att sökande inte uppnått resultatkraven för rätt till studiemedel har ökat. Den viktigaste orsaken till ökningen är de förändrade reglerna. Samtidigt visar rapporten att det är allt fler som återkvalificerar sig genom att ta igen de resultat som saknas. Undersökningen visar även på skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är det mindre vanligt att studerande på grundläggande och gymnasial återkvalificerar sig för nya studiemedel, jämfört med studerande på eftergymnasial nivå.
  • Studiemedel till äldre studerande I rapporten studiemedel till äldre studerande konstaterar CSN att antalet äldre som studerar med studiemedel har ökat, men att det ändå bara är ca 3 procent av studiemedelstagarna som är äldre än 45 år. Den kvinnliga dominansen är stor och de flesta kvinnor som studerar i lite äldre ålder var förvärvsarbetande när de påbörjade sina studier.
  • Andelen som använder studiemedel I rapporten Studiestödsnyttjande 2014 redovisar CSN andelen av de studerande som använder studiemedel. Uppgifterna fördelas bland annat efter kön och skolform. Nytt för i år är att uppgifterna även fördelas efter de studerandes ålder och efter omfattningen på studierna. Dessutom innehåller rapporten tidsserier för åren 2010–2014. Rapporten är CSN:s redovisning av ett uppdrag myndigheten har haft från regeringen.En fördjupning och komplettering av undersökningen om studerandes ekonomiska och sociala förhållanden har gjorts i kortrapporten Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation. I denna rapport lyfts skillnader och likheter mellan studerande kvinnor och män fram särskilt. Undersökningen visar bl.a. att kvinnor som studerar oftare än män försöker hålla nere sin skuldsättning.
  • Statistik om lärlingsersättning till gymnasiestuderande CSN har lämnat en kommenterad statistik om kostnadsersättning till lärlingar till Utbildningsdepartementet. I Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 redovisas uppgifter över antalet och andelen gymnasieelever som fick lärlingsersättning under det senaste läsåret, samt uppgifter över utbetalda belopp. Under läsåret 2014/15 fick 6 600 studerande lärlingsersättning. Statistiken fördelas bland annat efter kön och utbildning.
  • Studiestödet 2014 – CSN:s årsrapport Cirka 90 000 personer började betala sina studielån den 1 januari 2015. Deras genomsnittliga skuld var 136 200 kronor, en ökning med 4 000 kronor jämfört med 2014. Den ökade skuldsättningen beror på att lånedelen i studiemedlet höjts och att de studerande använder fler veckor med studiemedel. Resultatet finns i CSN:s nya årsrapport - Studiestödet 2014.
  • Uppsägning av lån till omedelbar betalning - uppföljning av regler För att effektivisera indrivningen av fordringar främst för låntagare bosatta utomlands infördes den 1 juli 2010 regler som gör det möjligt att säga upp studielånet till omedelbar betalning. Till och med den 31 augusti 2014 har CSN utrett 296 ärenden om uppsägning av lån och 82 låntagare har fått sina lån uppsagda.
  • Skyldighet att anmäla adress - uppföljning av regler Antalet personer med återkrav och studielån som har saknad adress har minskat. Vid utgången av år 2013 saknade CSN giltig adress till 21 960 personer. Antalet återbetalningsskyldiga som saknar adress minskade såväl år 2012 som 2013, efter en topp år 2011 då 29 855 personer saknade adress.
  • Studieresultat äldre än 10 år - uppföljning av en regeländring Den 1 juli 2013 ändrades bestämmelserna om prövning av tidigare studieresultat. Ändringen innebar att studieresultat äldre än 10 år inte ska prövas. CSN har nu följt upp effekterna av förändringen. Resultatet visar att ungefär 1 275 studerande kan antas ha gynnats av förändringen under det första läsåret efter genomförandet. Dessa kunde alltså beviljas studiemedel trots bristande studieresultat.
  • Uppsägning av lån till omedelbar betalning - uppföljning av regler För att effektivisera indrivningen av fordringar främst för låntagare bosatta utomlands infördes den 1 juli 2010 regler som gör det möjligt att säga upp studielånet till omedelbar betalning. Till och med den 31 augusti 2014 har CSN utrett 296 ärenden om uppsägning av lån och 82 låntagare har fått sina lån uppsagda.
  • Skyldighet att anmäla adress - uppföljning av regler Antalet personer med återkrav och studielån som har saknad adress har minskat. Vid utgången av år 2013 saknade CSN giltig adress till 21 960 personer. Antalet återbetalningsskyldiga som saknar adress minskade såväl år 2012 som 2013, efter en topp år 2011 då 29 855 personer saknade adress.
  • Skilda studieförutsättningar – en analys av studier studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Studerande som har föräldrar med låg utbildningsnivå är inte lika nöjda med studieekonomin som studerande vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. En orsak är att studerande från studieovana hem inte tar studielån i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar. Studien visar även att studiemedlen betyder mer för studerande med föräldrar med lägre utbildningsnivå.
  • Höjningen av fribeloppet 2011 Fribeloppshöjningen 2011 innebar att 37 000 studerande fick mer studiemedel under 2011 än de hade kunnat få 2010. Efter höjningen av fribeloppet 2011, från 106 000 till 136 960 kronor per år för en heltidsstuderande, var det ungefär 4 procent av studiemedelstagarna som fick reducerade studiemedel, en minskning med cirka 4 procentenheter jämfört med 2010. Detta är några av de uppgifter som redovisas i CSN:s rapport Höjningen av fribeloppet 2011. Rapporten är framtagen på uppdrag av regeringen och inlämnad till Utbildningsdepartementet.
  • Kommenterad statistik om lärlingsersättning CSN har lämnat en kommenterad statistik om kostnadsersättning till lärlingar till Utbildningsdepartementet. Den kommenterade statistiken visar bland annat att det under det första halvåret 2014 var 4 900 elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen som fick lärlingsersättning. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män.
  • Rapport om studiestödsnyttjande CSN redovisar i en rapport andelen studerande som har studiestöd. Rapporten innehåller även uppgifter om andelen av de studerande som har rätt till studiemedel som har studiemedel. Uppgifterna visar bland annat att mer än 80 procent av de högskolestuderande som bedöms ha rätt till studiemedel även använder stödet.
  • Låntagare bosatta utomlands CSN har, på uppdrag av regeringen, lämnat in statistik om låntagare som är bosatta utomlands.
  • Familjer där en man studerar har ofta dålig ekonomi Män som har barn och studerar med studiemedel har ofta en sämre ekonomisk situation än kvinnor i samma situation. Det visar rapporten "Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn". En bidragande orsak är att männen ofta lever tillsammans med en partner med relativt låga inkomster. Kvinnor lever i högre utsträckning tillsammans med en partner med lite högre inkomster. Samtidigt visar undersökningen att studiemedelstagare med barn som är gifta eller sammanboende har en relativt god studieekonomi. Dessutom upplever studiemedelstagare med barn att deras ekonomiska situation förbättrats de senaste åren.
  • Studiestödet 2013 – CSN:s årsrapport Totalt fick 471 950 personer studiemedel förra året. Det är en ökning med närmare 5 000 studerande jämfört med 2012. Antalet personer med studiemedel på eftergymnasial nivå var 337 300 - det högsta antalet någonsin. En viktig orsak är att allt fler valt att studera vid yrkeshögskolan. Samtidigt har det varit stora ungdomskullar som lämnat gymnasiet de senaste åren. Många av dem är fortfarande aktuella för eftergymnasiala studier. Antalet studerande i utlandet slår också rekord – 33 600 personer under förra året. CSN konstaterar även att skuldsättningen ökar bland Sveriges studerande. Genomsnittsskulden efter avslutade studier har, för studerande på eftergymnasial nivå, ökat med knappt 15 000 kronor de senaste tre åren. 2014 är genomsnittskulden 140 437 kronor för en låntagare som har studerat på eftergymnasial nivå och som blev återbetalningsskyldig den 1 januari.
  • Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013 CSN har genom en enkätundersökning undersökt de studerandes ekonomiska och sociala situation. En övregripande slutsats är att den studieekonomiska situationen upplevs som positiv av en allt högre andel av de studerande. 69 procent av samtliga studerande svarade att ekonomin under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2011. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som innebär att CSN genom bevakning och analys av studerandes sociala och ekonomiska situation ska säkerställa myndighetens kunskap inom området.
  • Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa Centrala studiestödsnämnden (CSN) har på uppdrag av regeringen genomfört en studie om skillnaden mellan studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa. Syftet har varit att analysera eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa och hur dessa skillnader kan förstås och förklaras.
  • Uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier Regeringen har gett CSN i uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier. Anledningen är de regeländringar som träder i kraft den 1 juli 2015. I rapporten presenterar CSN sina förslag.
  • Studiestödet 2012 – CSN:s årsrapport I fjol fick cirka 336 000 personer studiemedel för studier på eftergymnasial nivå - en rekordhög siffra. Antalet som studerar i utlandet börjar nå rekordnivåerna från slutet av 1990-talet. Sammanlagt fick 467 000 studerande studiemedel under 2012. Antalet studerande som får studiebidraget på gymnasiet minskar. Det beror på att årskullarna i gymnasieskolan är mindre än för några år sedan. Fler gymnasiestuderande får dock extra tillägg – ett sökt stöd som går till familjer med låga inkomster.
    Antalet låntagare med en studieskuld ökade under året med 18 000 personer.
  • Höjningen av fribeloppet 2011 Regeringen har gett CSN i uppdrag att följa upp den höjning av fribeloppet som trädde ikraft den 1 januari 2011. En preliminär analys inrapporterades i april 2013 medan en slutlig redovisning av uppdraget kommer att lämnas i mars 2014. I den preliminära analysen framgår bland annat att antalet studerande med reducerat studiemedel, på grund av uppgiven inkomst över fribeloppet, minskat med ungefär 6 000 personer per halvår eller med 10 000 personer per kalenderår. Reduceringsbeloppen, utifrån uppgiven inkomst, har totalt minskat med 29 mnkr i bidrag och 22 mnkr i lån per år.
  • Studerande med extra tillägg - en grupp i förändring Andelen studerande som får det extra tillägget har ökat kontinuerligt under de senaste fyra läsåren. Den registerstudie som CSN har genomfört fokuserar främst på en jämförelse av två tidpunkter, 2005 och 2010. I studien förs även en diskussion om gruppens långsiktiga utveckling sedan det extra tillägget infördes i juli 1984.
  • Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20 och 24 år Regeringen har uppdragit åt CSN att lämna in kommenterad statistik över satsningen på ett högre bidrag till ungdomar i åldern 20-24 år. Statistiken visar bland annat att antalet ungdomar med det högre bidraget var betydligt fler under andra halvåret 2011 respektive första halvåret 2012 än när stödformen infördes första halvåret 2011.
  • Fler väljer att studera i utlandet Under 2011 fortsatte antalet gymnasieungdomar med studiebidrag att minska medan antalet vuxna studerande med studiemedel var i stort sett oförändrade jämfört med 2010. En tydlig ökning syns av personer som väljer att studera i utlandet. Antalet låntagare med en studieskuld ökade under året med 15 000 personer.
  • Samordning av statistiken kring utresande studenter Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden (CSN) fick i regleringsbreven i uppgift att gemensamt utveckla statistiken över utresande studenter eftersom det finns skillnader i myndigheternas respektive statistikredovisningar. Den största skillnaden i Högskoleverkets respektive CSN:s statistik kan förklaras av att CSN särredovisar de som deltar i språkkurser utomlands.
  • Studerandes sociala och ekonomiska situation 2011 CSN har under hösten 2011 genomfört en enkätstudie för att undersöka de studerandes ekonomiska och sociala situation. 4 000 studerande har svarat på frågor om bland annat ekonomi, välmående och studiesituation. Senast detta gjordes var hösten 2009. Rapporten behandlar den studieekonomiska och studiesociala situationen, samt specialstuderar i år distansstuderande, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt arbete vid sidan av studierna. Resultaten visar bland annat att fler tycker att studiemedlen täcker levnadsomkostnaderna nu jämfört med 2009, att färre studerande arbetar vid sidan om studierna samt att de allra flesta mår bra och är nöjda med sin studiesituation.
  • Prövning av studieresultat - En uppföljning av ändrade regler CSN har följt upp de ändrade reglerna för studieresultatprövningen som trädde i kraft 1 juli 2010. Uppföljningen har haft sin utgångspunkt i de syften som låg till grund för regeländringarna och avser endast studier på högskolenivå i Sverige.
  • Studiestödet 2011 – CSN:s årsrapport Under 2011 minskade antalet studerande med studiehjälp med 3 procent, medan antalet studerande med studiemedel i stort sett var oförändrat jämfört med 2010. Antalet låntagare med en studieskuld ökade med 15 000 personer mellan 2010 och 2011 och uppgick till 1 436 400 låntagare.
  • Beslutsorsak skolk - indragen studiehjälp i gymnasieskolan på grund av otillåten frånvaro Varje år presenterar CSN statistik över gymnasiestuderande som fått studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro. Under de senaste läsåren har andelen gymnasiestuderande som fått studiehjälpen indragen ökat. Rapporten analyserar utvecklingen mellan läsåren 2007/2008 och 2010/2011. Den 1 januari 2012 ändrade CSN rutinerna för skolornas frånvarorapportering. De nya rutinerna har varit gällande under mycket kort tid och därför följer rapporten inte upp förändringen.
  • Svenskt studiestöd i ett europeiskt perspektiv CSN har i en undersökning jämfört studiestöden i åtta europeiska länder. Svenskt studiestöd står sig väl i en internationell jämförelse. Själva beloppet som betalas ut är högt, dessutom får svenska studenter förhållandevis mycket för sina pengar.
  • Vilken inverkan har studiestödet på valet mellan att studera och inte studera? - en enkätundersökning hösten 2010 CSN har genomfört tre enkätundersökningar för att belysa studiestödets inverkan på valet att studera eller inte studera. Undersökningarna visar att studiestödet har en tydlig inverkan, framför allt på rekryteringen till studier men även på valet att inte studera.
  • Det högre bidragets betydelse för satsningen på yrkesvux Regeringen har gett CSN i uppdrag att redovisa vilka effekter det tillfälliga högre bidraget hade för satsningen på yrkesvux. Rapporten visar bl.a. att nästan fyra av tio yrkesvuxstuderande som fick det högre bidraget inom ramen för den tillfälliga satsningen anger att de inte hade påbörjat studierna utan det högre bidraget. Yrkesvuxstudiernas karaktär bidrar i hög grad till att många börjar studera på en yrkesvuxutbildning och till att många fullföljer studierna. Studiemedlens betydelse för rekryteringen till studier var lite mindre bland de yrkesvuxstuderande som hade studiemedel med det högre bidraget jämfört med studiemedlens betydelse för studerande på andra typer av gymnasiala utbildningar.
  • Kommenterad statistik om satsningen på högre bidrag till ungdomar mellan 20-24 år Regeringen har uppdragit åt CSN att lämna in kommenterad statistik över satsningen på ett högre bidrag till ungdomar i åldern 20-24 år. Statistiken visar att det hittills är förhållandevis få studerande som har fått det högre bidraget. Under det första halvåret 2011 fick 807 ungdomar högre bidrag. Att inte fler ungdomar har fått studiemedel med högre bidrag under det första halvåret kan enligt CSN:s bedömning bero på att stödformen nyligen har introducerats.
  • Studiestödet 2010 – CSN:s årsrapport 2010 fick rekordmånga personer studiemedel för eftergymnasiala studier. Ökningen de senaste två åren var elva procent - eller drygt 34 000 personer. En förklaring är det svåra arbetsmarknadsläget.
  • Annuitetslån för studier - tio år efter studiestödsreformen Hur fungerar studielånet för staten och för individerna? Det svarar vi på i rapporten "Annuitetslån för studier". CSN har även tittat på hur stora belopp som riskerar att bli avskrivna för staten, hur låntagare ser på att betala tillbaka lånet och i fall lånet bidrar till att minska de sociala skillnaderna i samhället. Resultatet är positivt - studielånet som infördes 2001 fungerar i stort sett som tänkt.
  • Studerandes utgifter - En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter CSN har frågat vad drygt 1 000 studerande i olika åldrar gör med sina pengar på varje månad. Tydligt är att utgifterna skiljer sig mycket - orsaken är att de högskolestuderande är en heterogen grupp. De allra flesta som svarat i undersökningen, cirka 80 procent, uppger att de har utgifter som ligger ungefär i nivå med studiemedelsnivån som betalas ut varje månad.
  • Uppdrag att förbättra informationen till studerande CSN fick sommaren 2010 ett uppdrag av regeringen att förbättra informationen till studerande om studiemedel samt att undersöka i fall reglerna för studiestödet kan bli mer flexibla. I rapporten redovisas resultatet av den översyn CSN gjort av regelverket samt vilka åtgärder myndigheten har gjort för att förbättra informationen.
  • Studiemedel till studerande på grundskolenivå Många som läser in grundskolan på komvux klarar inte av studierna och får snabbt ekonomiska problem när de ska betala av studielånen. CSN har följt den aktuella gruppen i flera års tid. Det handlar om cirka 24 000 personer där cirka 75 procent är invandrade till Sverige.
  • Studiestödet 2009 – CSN:s årsrapport Rapporten visar utvecklingen av studiestödet under 2009 tillsammans med analyser och kommentarer kring förändringar som bedöms vara intressanta.
  • Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009 CSN har under hösten 2009 genomfört en enkätstudie för att undersöka de studerandes situation. Senast detta gjordes var hösten 2007. Rapporten behandlar den studieekonomiska och studiesociala situationen, samt specialstuderar deltidsstuderande, studerande med utländsk bakgrund och sambandet mellan studieförhållanden och studieframgång.
  • Vuxenstuderandes ekonomiska och sociala villkor I rapporten tittar CSN närmare på vuxenstuderandes sociala och ekonomiska situation. Resultatet bygger på data från CSN:s administrativa register och en enkät som genomfördes 2007.
  • Studiestödet 2008 – CSN:s årsrapport Rapporten visar utvecklingen av studiestödet under 2008 tillsammans med analyser och kommentarer kring förändringar som bedöms vara intressanta.
  • Studerande föräldrar i högre utbildning - ekonomiska och sociala villkor Undersökningen bygger på omfattande registerstudier, enkätundersökningar samt djupintervjuer med studerande föräldrar. Resultatet visar att många föräldrar väljer bort studier eftersom de har barn. Det är också vanligt att föräldrar skjuter upp studierna i höga åldrar.
Hjälpte den här sidan dig?